Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Med detta förbehåll erkänner författaren
möjligheten af flera verldars tillvaro, och vi hafva kardinal
Cusa, som icke ville att något ställe i rymden skulle
vara obebodt, att tacka för denna hans åsigt. Största
delen af det kapitel Antonio Rheita egnar åt
verldarnas flertalighet är en afskrift ur kardinalens arbete
De docta ignorantia. Dessutom har han nog mycken
frisinthet att förkasta åsigten som framställdes af Pater
Mersenne, som slöt till icke-tillvaron af flera verldar,
emedan Skriften iakttagit- tystnad rörande den saken.
Hvarken den pythagoreiska åsigten om månens
djur, eller de likartade åsigter som hystes af Thales,
Heraklitos och Demokritos, inverka det minsta på vår
författare. Han trodde icke heller, såsom en del då
gjorde och till och med ännu göra, att månens
produkter, menniskor, djur och växter äro fyratiotre
gånger mindre än de på jorden, af det skäl att månen
är 43 gånger mindre än jorden. Han sysselsätter sig
icke med Seleniternas kroppsbyggnad; han uttalar
endast den förhoppningen att kommande århundraden
skola lemna menniskorna upplysningar om denna sak,
tack vare optikens framsteg. Han åtnöjer sig med
att säga, att månen är utsatt ömsom för en brännande
hetta och en bitter köld, att der aldrig faller regn,
men någon gång dagg.
Men i stället tror vår författare, att firmamentet
är en solid sfer: detta faktum förefaller honom alldeles
obestridligt, emedan vissa uttryck i de heliga böckerna
berättiga till ett dylikt påstående. Sammalunda tror
han att himlarna, som ligga ofvanför firmamentet, bestå
af vatten, emedan det hebreiska ordet schamain
betyder aqua (vatten). Dessa tolkningar tjena till
utgångspunkt för en serie af de mest utsväfvande gissningar
om hvad som skall blifva af himmel och jord efter
den yttersta domen.
Dessutom beräknar han på ett ganska egendomligt
sätt himmelens vidd. Se här i korthet gången af hans
resonemang. Solens diameter utgör qvadratroten till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
