Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och låga utom denna verlden, och ej i förhållande till
henne, skola vi falla i samma svårigheter som Epikuros,
som låter alla atomerna röra sig mot den plats som
ligger under våra fötter, liksom om tomrummet hade
fötter eller det i det obegränsade rummet funnes något
högt eller lågt.
Ej heller kan jag förstå hvad Krysippos tänkte
på, då han påstod att verlden var belägen i
medelpunkten, att hennes substans från evighet intog denna
plats, och att detta läge hade i hög grad bidragit till
hennes varaktighet och i viss mån gjort henne
oföränderlig och evig. Man läser detta i fjerde boken af
hans arbete om Möjligheterna, der han öfverlemnar sig
åt denna löjliga dröm om medelpunkten i tomrummet,
och der han med ännu större enfald angifver denna
imaginära medelpunkt som orsak till verldens bestånd.
Om Plutarkos vore annat än en historieskrifvare
och sedelärare, skulle man med skäl kunna förvånas
Öfver att han, sedan han i föregående yttranden visat
ett så upplyst omdöme, kunnat öfverlemna sig åt de
illusioner om hvilka vi längre fram skola tala i hans
Afhandling om Månen. Han öfvergår sedermera till
ett inkast mot stoikernes åsigt, hvilka, kallande Gud
naturen, ödet, lyckan, försynen, icke kunde
mångfaldiga verlden, utan att på samma gång
mångfaldiga denna af deras inbillning skapade gudomlighet.
Och här lyfter han sig till det rätta begreppet om den
sanne Guden.» Hvilken nödvändighet tvingar oss att
antaga flera Gudar, emedan det finnes flera verldar,
i stället att för dessa verldar antaga en Gud, intelligent
och förnuftig, som styr och leder dem, såsom han,
hvilken vi kalla alla tings herrskare och Fader? Ja,
hvad hindrar att de alla bero af Jupiters försyn och
herrskareord, och att de lyda honom; att denne högste
Gud vakar öfver allt, bestämmer öfver allt och utgör
principen, fröet och orsaken till alla förekommande
verkningar? Se vi icke ofta här ett enda helt bildas
af flera olika kroppar, af hvilka hvar och en har sitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
