Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
använda all materia för att dermed skapa en enda
verld, under fruktan att, om man lemnade något deraf
utanför, det genom motstånd eller stötar skulle störa
skapelsens harmoni, oroa sig utan anledning. Under
antagandet att flera verldar finnas, kommer hvar och
en att erhålla sitt bestämda mått af materia och
substans, och intet öfverflödigt skall qvarstå som kunde
oordnadt falla utom sferen. Då den särskilda form
hvarje verld erhållit innesluter all den materia som
blifvit åt henne bestämd, så kan ingen af hennes delar,
på måfå irrande i rymden, undslippa ur hennes sköte,
för att falla ned på en annan verld.»
Berättaren vederlägger derpå följande åsigt hos
Aristoteles. Då hvarje kropp, säger denne
naturforskare, har sin bestämda och naturliga plats, är det
nödvändigt att jorden från alla sidor sträfvar åt midten,
och att det öfver henne placerade vattnet tjenar till
underlag för lättare ämnen. Men om det funnes flera
verldar, blefve deraf en följd att jorden på flera
ställen skulle ligga ofvanför’ eld och luft och på många
andra ställen skulle ligga under dem. Man skulle
kunna säga detsamma om elden och luften, hvilka än
skulle innehafva den plats naturen bestämt åt dem,
än intaga en onaturlig plats. Men då, enligt honom,
dessa antaganden äro orimliga, tror han att det
hvarken fins två eller flera verldar, utan en enda, som är
sammansatt af all befintlig materia och anordnad i
Öfverensstämmelse med naturens lagar, efter hvilka
hvarje substans erhåller sin bestämda plats. Dessa
godtyckliga skäl vederläggas med lätthet af Lamprias,
som visar att allt är relativt. Sedermera tillämpar han
på sin thes följande märkvärdiga resonemanger:
»Hvilken orsaken än må vara som man angifver
såsom principen för kropparnas egenskaper och
skiftningar, skall den dock alltid bibehålla hvarje verld
i den ställning hvari hon bör vara. Hvar och en
har sin jord, sitt haf; hvar och en har sin särskilda
medelpunkt, sina egendomliga egenskaper och foran-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
