Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
är en lysande kropp, hvad är väl då ändamålet med
hennes rörelse?» Hvilket kostligt resonemang af vår
ande, som tror sig kunna se utom sin synkrets! Huru
ofta hafva vi ej blifvit hejdade på den rätta vägen af
hans bedrägliga förespeglingar!
De invecklade naturföreteelser, vi iakttaga inom
dubbelstjernornas systemer, blifva ännu ofattligare, när
vi betrakta en tredubbel stjerna. Dessa senare bilda
en mindre talrik klass, än de förra. Bland 120,000
stjernor på himlahvalfvet, hvilka blifvit underkastade
observationer, finnes det 3,000 dubbelstjernor, hvilket
i medeltal ger en på fyratio. Man känner ännu endast
ett femtiotal af tredubbla stjernor. De verldar, som
tillhöra dylika systemer och hvilka underkastas
mångfaldiga rubbningar genom den deras centralkropp
närmast belägna solens inflytande, böra framställa en
lefnadsordning med hvilken vi ej kunna finna något
jemförligt. Bland flertalet af tredubbla stjernor är en,
som intager systemets medelpunkt, förherrskande, och
den andra stjernan dubbel. Den första är centralsolen,
omkring hvilken allt rör sig; den andra är centralsol
för den tredje och drager denna med sig under sitt
omlopp omkring den förstnämnda. Det är samma
förhållande som om jorden och månen vore tvänne små
solar. Om man endast tänker sig ett planetsystem
omkring hvar och en af dessa tre solar, så har man
materialier nog för att skapa en verld som står långt
öfver den lifligaste fantasis skapelse.
Hvad skall man väl kunna säga om de fyrdubbla
stjernorna, om denna e i Lyran till exempel, som i
början synes vara dubbel, men vid noggrannare
undersökning finnes bestå af tvänne dubbelstjernor? Och om
dessa ännu rikare systemer, hvilka, såsom 0 i Orion,
bildas af fyra hufvudstjernor, hvilka ligga i de fyra
hörnen af ett trapezium, och af hvilka hvar och en af
de två stjernorna vid basen har en sjelflysande
drabant, som åtföljer henne?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
