Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitlet XLII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•370
falla till marken, såsom en mur uppbyggd med oslåckt kalk,
eller för att sitta emellan två stolar."
"Då välja de sig ett underligt håll, att vänta sig
samvetsfrihet och renlärighet ifrån," sade Morton.
"Ack, kära herre! den naturliga gryningen uppgår i öster,
men den andliga gryningen uppgår i norr, för så vidt vi blinda
dödliga veta."
"Och Burley for således till norden, fër att söka den?"
"Ja visst, sir, och han råka’ Claverhouse sjelf, som de
nu kalla’ för Dundee."
"Han gjorde väl så fan heller!" urropade Morton. "Jag
skulle kunna svurit på, att det mötet skulle kostat endera af
dem lifvet."
"Nej, nej, sir; i oroliga tider ske plötsliga förändringar,
efter hvad jag låtit mig sägas — Montgomery och Ferguson,
och många andra, som voro Kung Jakobs värsta fiender, ä’ nu
på hans sida — Claverhouse talte väl med vår vän, och skicka’
honom att rådgöra med Lörd Evandale. Men dermed var det
jemt slut, ty Lörd Evandale ville hvarken se eller höra talas
om honom, och nu ä’ han ytter värre än förr, och skriker på
hämd på Lörd Evandale, och vill inte höra talas om annat än
bränna och mörda — och dessa utbrott af lidelse rubba hans
sinnen, och gifva fienden mycken makt öfver honom."
"Fienden?" sade Morton; "hvilken fiende?"
"Hvilken fiende? Ä’ ni nära bekant med John Balfour
af Burley, och vet ej att han har hårda och talrika strider att
utstå emot den Onde? Har ni nå’nsin sett honom ensam, utan
att Bibeln var i hans hand och det dragna svärdet på hans knä?
har ni aldrig sofvit i samma rum som han, och hört honom i
sina drömmar kämpa med Satans bländverk? Ack, ni känner
honom föga, om ni blott sett honom vid dagsljus; ty ingen kan
så väl dölja sina bedröfligt! hemsökelser och anfäktelser som
han. Jag har sett honom efter en dylik själskamp skälfva som
ett asplöf, medan kallsvetten droppade från hans hår och panna,
lika tätt som vattnet från mitt stackars halmtak under ett starkt
regnväder."
Under det han talade började Morton erinra sig Burley \s
utseende under hans sömn på hö-skullen på Milnwood, Cuddie s
berättelse att hans sinnen blifvit rubbade, samt några bland
Ca-meronianerna gängse hviskningar, hvilka ofta skröto öfver
Burley^ själs-öfningar och hans strider med den lede fienden,
hvilka särskildta omständigheter ledde honom till den slutsatsen,
att denne man sjelf var ett offer för dessa syn-villor, fastän
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
