Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitlet XXXVIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•327
och stod på ena sidan i samband med ett litet kabinett, som
ledde ut till trädgården och på den andra med en salong,
hvarifrån den endast var skiljd genom en tunn brädvägg. Sedan
hon önskat den fremmande en bättre helsa och god sömn,
skyndade Jenny sig så fort hon kunde ned till sitt eget hus.
"Ack, Cuddie!" utropade hon till sin man, i det hon
inträdde, "jag tror vi ä> förloradt folk!"
"Hvad står på? Hur ä’ det fatt?" svarade den orubblige
Cuddie, som var af det slags folket, hvilka inte lätt låta
skrämma sig af någonting.
"Hvem tror du väl den der herrn a’? — Ack, om du
ändå aldrig bedt honom stiga in här," utropade Jenny.
"Nå, för fan, hvem ä’ han då, påstår du? Det finns
ingen lag numera emot att hysa och umgås med hvem som helst,"
sade Cuddie, "så hvad behöfver vi bry oss om, antingen han
ä1 whig eller tory?"
"Ja, men det a* en som ännu kan slå omkull Lörd
Evandale^ giftermål, om man inte ser sig dess bättre fore," sade
Jenny; "det ä* Miss Ediths första käresta, din egen fordna
husbonde, Cuddie."
"Tusan, hustru!" utropade Cuddie, i det han sprang upp;
"tror du jag ä1 blind? jag skulle kännt Mr Harry Morton ibland
hundrade."
"Ja, men min gubbe, fast du inte ä’ blind, ä’ du ändå
inte så skarpsynt som jag," svarade Jenny.
"Nå, hvad behöfver du slå mig i syna med det just nu
för? eller hvad såg du på den der herrn, som var likt vår Junker
Harry?"
"Jo, jag ska’ säga dig," sade Jenny, "att jag drog mina
misstankar, då jag såg honom hålla ansigtet ifrån oss och tala
med en förstälLd röst, sä att jag just pröfva honom med
några historier från längese’n, och när jag talte om soppan, du vet,
så skratta’ han inte precist — han ä’ alldeles för allvarsam för
det nu för tiden — men det var en glimt i hans öga, som sa’
mig att han visste hvad jag mente. Och all hans sorg kommer
sig bara af Miss Ediths giftermål, och jag har aldrig i mitt lif
sett en karl så betagen af trogen kärlek — ja, jag skulle
kunna säga, hvarken karl eller qvinna — om jag inte visste hur’
illa Miss Edith tog vid sig, när hon först fick höra att han
och du — din elaka skälm — kom tågande emot Tillietudlem
med rebellerna. — Men hvad går nu åt karlen?"
"Hvad som går åt mig!" sade Cuddie, som höll på att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
