- Project Runeberg -  Fanatismen /
309

(1855) [MARC] Author: Walter Scott
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitlet XXXVI

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

•309

"Tala ut, din skälm," sade General Dalzell, "eller också
slår jag ut tänderna på dig med mitt dolkskaft. Tror du
vi kan sitta här hela dagen för att bugta och kröka med dig,
liksom vindthundar efter en hare?"

"Nå väl, då," sade Cuddie, "efter som ni inte ä* nöjda
med mindre, så skrif ned att jag inte kan neka till att jag
var der,"

"Godt," sade Hertigen, "och anser du att uppresningen
vid detta tillfälle var en rebellion eller inte?"

"Det ä’ väl inte så alldeles rält, sir, att jag säger min
tanka om hvad som kan komma att kosta min hals; men jag
fruktar för att det var föga bättre."

"Bättre än hvad?"

"Just än rebellion, som ers Nåd kalladt för," svarade Cuddie.

"Nå, det kan man då åtminstone kalla att tala så det
duger för något. Och är du nöjd med att mottaga Kungens
pardon för ditt brott som rebell, och gå i kyrkan och bedja för
Kungen?"

"Hjertans gerna, sir; och dricka hans skål till på köpet,
när ölet ä’ godt."

"Tusan," sade Hertigen, "du är mig en lustig krabat. —
Hvad förde dig i en sådan knipa, min heders-vän?"

"Ah, bara dåligt exempel, sir, och en galen gammal
käring till mor, med hans höga Nåds förlåf."

"Nå, Gud straffe mig, min vän, om jag tror dig i stånd
att begå något förräderi på egen hand. — Utfärda full pardon
för honom och för fram den andra skälmen i stolen."

Macbriar flyttades derpå fram till den anklagades plats.

"Var ni med i slaget vid Bothwells-bron?" var likaledes
den första frågan som framställdes till honom.

"Ja, det var jag," svarade fången i en dristig och
beslutsam ton.

"Var ni beväpnad?"

"Nej, det var jag inte — Jag gick dit i mitt kall, såsom
en Guds ords förkunnare, för att uppmuntra dem som dragit
svärdet i Hans sak."

"Med andra ord för att bistå och uppvigla rebellerna?"
sade Hertigen.

"Du har sagt det," svarade fången.

"Nå, var då god och säg oss, om ni såg John Balfour af
Burley bland de upproriska? — Jag gissar ni känner honom?"

"Jag tackar Gud för att jag känner honom," svarade
Macbriar; "han år en nitisk och uppriktig Kristen."

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:36:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fanatism/0321.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free