- Project Runeberg -  Den röda liljan /
64

(1906) [MARC] Author: Anatole France Translator: Hjalmar Söderberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och kände igen grefvinnan Martin, smålog han så intagande
och sade god dag med en så smekande röst, att ingenting
hos honom längre erinrade om den förvildade vagabond, som
nyss ströfvade omkring på perrongen, ingenting annat än
den urgamla broderade nattsäcken, som han släpade med
sig vid ett par trasiga handtag.

Han placerade den med minutiös omsorg i nätet, där
den bildade en lysande och smutsig fläck bland damernas
korrekta resväskor, öfverdragna af grått lärft. Den var
broderad med gula blommor på blodröd botten.

Han var vid mycket godt lynne och komplimenterade
fru Martin för hennes kappa, som var i karmelitfason och
med en kapuschong.

— Ursäkta mig, mina damer, tillade han, jag kommer
visst litet sent. Jag har varit i messan på morgonen, i min
församlings kapell, Saint-Séverin, i den heliga jungfruns kapell,
mellan dessa vackra och absurda pelare som stiga mot höjden
likt karamelldeviser, i spiral, alldeles som vi själfva, fattiga
syndare som vi äro.

— Ni är alltså from i dag, sade fru Martin.

Och hon frågade honom om han bar på sig repet kring
lifvet, ordenstecknet för den munkorden som han höll på
att grunda.

Han fick ett sorgset och lidande uttryck.

— Min fru, jag är rädd att Paul Vence har berättat er
en mängd löjliga lögner om dessa saker. Det har kommit
för mina öron att han har gått omkring i salongerna och
spridt ut, att mitt rep skulle vara en klocksträng, och hvilken
klocksträng! Jag skulle djupt beklaga om ett så eländigt förtal
skulle ha lyckats vinna någon tilltro. Mitt rep är ett symboliskt
rep, min fru. Det består blott af en smal tråd, som man
bär under kläderna sedan man först låtit en tiggare vidröra
den till tecken af att fattigdomen är helig och att det är den
som skall frälsa världen. Det finns ingenting godt utom
den; och sedan jag fick honoraret för Smekningarne känner
jag mig redan orättfärdig och hård. Men det är mig en tröst
att veta, att jag har några af dessa mystiska, symboliska
rep i min nattsäck.

Och han tilläde, i det han pekade på det förskräckliga
tapisseriet med dess smutsiga blodfärg:

— Jag har också packat ned en hostia, som jag har fått
af en dålig präst, Joseph de Maistres böcker, några skjortor
och en del andra saker.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:19:37 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faliljan/0068.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free