Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
De gingo alldeles tysta bredvid hvarandra. I Olgas
hjärna arbetade ännu återklangen från aftonens
romantiska fantasier med högtryck. Kandidaten gick och
funderade på, om icke tidpunkten nu vore inne för honom att
gifva Olga en förklaring. Han kände, att han icke kunde
släppa henne så lätt, och att det snart skulle vara för sent.
När han låst upp porten åt henne och fattat hennes
hand för att säga godnatt, tryckte han den med ovanlig
värma.
»Jag kommer igen i morgon för att resonnera litet
allvarligt med dig, Olga. Du är tillräckligt kvinna för att
ha förstått, att du är mer för mig än en väninna. Jag
kommer för att höra, hvad du tänker om mig. Godnatt!
Sof godt! Vi träffas i morgon.»
Han yttrade detta mycket hastigt, men Olga hörde
huru orden vibrerade af undertryckt rörelse. Men ett
olämpligare ögonblick för dessa ord hade han näppeligen
kunnat välja. Det var operettsångaren, som i kväll var
Olgas hjälte. Kandidat Höglund, han var bara en vanlig
människa, som totalt fördunklades af den andres
imponerande gestalt.
Men på samma gång uppväckte hans ord någonting
känsligt och varmt inom Olga. Hon förstod, att han
menade allvar och att han ville göra henne lycklig. Hon
visste, att han var en god människa och att hon hade
honom att tacka för allt, hvad hon fått lära. Dock, hon
kunde väl inte gifva bort sig nu, just nu, när hon kände
i blodet dessa starka pulsslag af trängtan efter lifsglädje
och frihet. Nej, nej, hon kunde inte.
Hon såg på honom, strök med handsken öfver hans
kind och sade i nästan öm ton:
»Icke i morgon, Oskar, en annan gång!»
Därpå sprang hon in i förstugan utan att afvakta
hans svar, låste igen porten och hastade uppför trapporna
till sitt rum.
Kandidaten stod där utanför en lång stund och
stirrade mot den låsta porten, som om den vridits i lås bakom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
