Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En nejd i Slottsparken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
166
Mer melodi än ord, och mest förglömdt!
Men den, som det förstår, är aldrig ensam;
Och Odets kopparlag, mot andra hård,
För honom byts till ordnad strängspelsdikt,
Der hvarje missklang, nödig i det helas
Grund-harmoni, upplöses ljuft i den -
Om icke förr - när Döden vexlar scalan.
FLORINNA.
Med tjusning, ädle Mästare! jag hör dig,
Och i mitt sinne klart din mening fattar.
En gnista, som den Evige har tändt,
Den måste tända snart en annan gnista;
En tanke, som den Evige har tänkt,
Den kan ej annat vara, än oändlig.
RÖSTERNA.
Den tanke, som han tänkt,
Den gnista, som han sänkt
Inom ett helgadt stoft,
Till hemmets rena loft
Den gerna skyndar opp, -
Till elden, der den blänkt
Engång förutan kropp.
DEOLÄTUS.
Men, medan än i kropp de irra här, -
De arma gnistorna! - med högsta skäl
De nästbeslägtade hvarandra söka,
Att till gemensam offerbrand få mötas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
