Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Drottningens Rum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
77
Med lena händer, med en gladlynt uppsyn
Och med ett honungssvall af söta ord!
Fly, trots, till hjertats djupsta kamrar hän,
Och göm i vrån dig, lik ett agadt barn,
Som sliter sina hår i ohördt knot!
Jag nära stod ’mitt mål: att gripa spiran
Som denna ös enherrskarinna, straffa
Förmätna fiender, mitt lif befria
Ifrån en skugg-gemål, och ifrån henne,
Hvars stjerna, fastän späd och blek, dock ständigt
I vägen står för min. - Och nu! Hvad är
All klokhet? Hvad förmå de skönsta planer?
För svärmare och narrar gjordes verlden.
Beherrskar Slumpen den? och hvad är Slump?
En fräck lindansare, en plump bajazzo,
Som gör i luften kullersprång, och sist
Slår oss vid öronen med jernsmidd skoklack,
Att vi till jorden, om hvarandra, tumla! -
Men någon kommer. Fattning, vilda sinne!
Stå still, som en till is förstelnad våg,
Med vintersolsken öfver glattblank yta!
Lyssnar.
Det är visst hon, min hjelperska, mitt råd,
Min dotters fostrarinna! - Ja! helt tydligt
Väggspegeln midt framför mig återkastar
Den visa qvinnans bild, då hon sig långsamt
Ur öppna galleriet närmar. - Sällsamt!
Jag van bör vara nu vid denna skepnad,
Yid denna puckelrygg, vid dessa ögon,
Som stinga, denna ftnga hullings-näsa,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
