- Project Runeberg -  Hans fäders Gud och andra berättelser från Klondyke /
213

(1918) [MARC] Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En strid mellan kvinnor - IV.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

213

att han borde vara ond på Freda för det uppträde
hon hade ställt till på balen, men han kunde icke
känna den minsta vrede mot henne. Det var ju ganska
troligt, att där aldrig skulle ha blivit något uppträde
alls, om inte den där mrs Mc Fee hade varit. Om
han vore guvernör, skulle han minsann lägga en skatt
av hundra uns guld i kvartalet på henne och hennes
gelikar och alla slags predikohajar och himlalotsar för
övrigt. Och Freda hade verkligen uppfört sig som
en riktig lady — och inte givit vika ens för mrs
Eppingwell. Aldrig hade han trott flickan om att
vara så duktig. Han såg länge på henne, och hans
blick återvände oupphörligt till hennes tankfulla ögon,
under vilkas djupa allvar han icke kunde ana att ett
ännu djupare hån låg fördolt. Det var då själva
tusan vad hon såg bra ut! Han kande just undra,
varför hon såg på honom så där? Ville kanske hon
också gifta sig med honom? Inte otroligt — men
hon var inte den enda. Bra såg hon ut, det var då
visst och sant. Och ung var hon också — yngre än
Loraine Lisznayi. Hon kunde aldrig vara mer än
tjugutre eller tjugufyra, allra högst tjugufem. Och
hon skulle aldrig bli korpulent. Det kunde man då
se på henne genast. Men det kunde han inte påstå i
fråga 0111 Loraine Lisznayi, ty hon hade med all sä-
kerhet lagt på hullet sedan hon slutade upp att vara
modell. Uff! Men det skulle han nog hjälpa henne
av med, då han väl fick henne med sig ut på färdvägar

— sätta snöskor på henne och ha henne att trampa
väg åt hundarna. Det var då ett medel, som aldrig
kunde slå fel. Men så flögo hans tankar till palatset,
som de skulle ha i Medelhavets soliga nejder — hur

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:15:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fadersgud/0217.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free