Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vid regnbågens fot - III.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
184
Det brusade upp tills ön var översvämmad; karlarna
vadade omkring i vatten upp till knäna och hundarna
simmade fram till ruinerna efter hyddan. Vid detta
stadium blev vattenhöjden plötsligt stationär, utan
märkbart stigande eller fallande.
Montana-Kid skakade på huvudet. »Nu har isen
stockat sig ovanför, det kommer ingenting mera.»
»Och så blir frågan den, vilkendera stockningen
som bryter upp först», tilläde Sutherland.
»Alldeles», bekräftade Kid. »Om den övre bryter
loss först, ha vi inte någon utsikt alls. Ingenting
kan hålla stånd mot den.»
Männen från Minook vände sig tyst bort, men snart
stämde de upp den ena sången efter den andra. Rum
gjordes i deras krets för Montana-Kid och polisman-
nen, vilka med snabb uppfattning för takt och melodi
instämde i sång efter sång .. .
»Å, Donald, vill du inte hjälpa till?» snyftade Da-
vy vid foten av trädet, där hans kamrat hade klätt-
rat upp. »Å, Donald, vill du då inte hjälpa till?»
snyftade han om igen med händerna blödande efter
fäfänga försök att klättra uppför den slippriga stammen.
Men Donald höll blicken oavvändt riktad uppåt
floden, och plötsligt ropade han med rösten skälvande
av fruktan och fasa:
»Herre Gud — där kommer det!»
Stående i isvatten upp till knäna, grepo männen
från Minook jämte Montana-Kid och polismannen
varandras händer och stämde upp »Republikens
stridssång». Men orden drunknade i det annalkande
dånet.
Och för Donald tedde sig nu en syn, som ingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
