Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
344 NYARE TIDEN.
Detta gjorde han hufvudsakligen för att skaffa staten ökade
inkomster. Men häri missräknade han sig alldeles; företaget
medförde tvärt om stora förluster för kronan. Ännu värre
var, att dryckenskapslasten tilltog i landet. Allmogen var
förbittrad, därför att den ej fick såsom förr bränna till
husbehof, och sökte en ersättning härför genom lönbränning
och smuggling. Borgerskapet var missnöjdt öfver den friare
näringslagstiftning, som Gustaf III infört; prästerna klagade
öfver missbruket, att regala pastorat ofta bortgåfvos för
penningar (»pastoratshandeln»); de ofrälse i allmänhet
harmades däröfver, att adeln vid befordringar och eljest gynnades
framför andra. Adeln kunde ej glömma, att Gustaf III
beröfvat ståndet dess forna makt och inflytande. Ändtligen
hördes bland alla samhällsklasser klagomål öfver konungens
egenmäktiga styrelse, hans misshushållning samt böjelse för
yppighet och nöjen, hans kostsamma utländska resor och
äfventyrliga krigsplaner.
Gustaf III:s utrikes politik och resor. Vid
statshvälfningen hade Gustaf III mottagit en stor riksgäld, men det
mesta däraf var skuld till banken, och denna blef till större
delen afskrifven. Snart började dock riksskulden åter stiga,
och flera utländska lån måste upptagas, oaktadt
statsinkomsterna voro betydligt ökade samt flera millioner riksdaler
inflöto från Frankrike i subsidier. De franska subsidierna voro
beviljade till återupprättande af Sveriges för svar sv asen,
och en stor del däraf användes till att sätta flottan i ett
bättre skick. Under ledning af generalamiralen Trolle och
skeppsbyggmästaren Chapman uppväxte snart en
aktningsbjudande örlogsflotta; äfven skärgårdsflottan var stadd i rask
tillväxt.
Gustaf III var intagen af samma oroliga
förstoringsbegär, som rådde bland de flesta af den tidens regenter, och
beslöt att utvidga sitt rike på Danmarks bekostnad. Det var
ett af Gustafs önskningsmål att skilja Norge från Danmark,
och en plan uppgjordes att genom ett plötsligt anfall på
Köpenhamn tvinga Danmark att afstå Norge till Sverige.
Detta skulle ske, medan Ryssland genom krig med Turkiet
vore hindradt att komma sin bundsförvant Danmark till hjälp.
Men det blef ej något krig emellan Ryssland och Turkiet;
planen kunde därför ej utföras. Den hade dock blifvit bekant
och väckte ryska kejsarinnans harm och danska regeringens
farhågor. Danmarks konung var på den tiden Gustaf IILs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
