Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
324 NYARE TIDEN.
samma lättsinne och öfverdåd som deras yttre politik. Vid
främjandet af den allmänna välmågan följde de samma
grundsatser som Mössorna före dem men drefvo dessa
grundsatser till ytterlighet. Hattarne gynnade industrien på allt
upptänkligt sätt; de öfverhopade dess idkare med privilegier
och statsanslag samt gjorde riksbanken till långifvare och
förläggare åt näringarna. De inrättade ett särskildt
manufakturkontor, som skulle förvalta de till fabriksväsendet anslagna
medlen, och ett järnkontor för befordrande af järnhandteringen.
Grenom Hattarnes nit framkallades en hastig uppblomstring af
industrien, men denna blomstring var ej naturlig utan
framdrifven på bekostnad af andra näringar. Landets
hufvudnäring, jordbruket, fick stå tillbaka, så att Sverige, långt ifrån
att liksom förr kunna förse sig själft med sitt sädesbehof,
måste årligen införa mycket spannmål från utlandet. Handeln
och sjöfarten ledo af införselsförbuden och de höga tullarna;
och snart började äfven fabrikerna föra ett tynande lif, i
det de tillverkade dåliga varor och saknade afsättning, så
att de endast genom förnyade understöd kunde vidmakthållas.
Därtill kom, att landets penningväsen rubbades. Banken
befriades från skyldigheten att inlösa sina sedlar med reda
mynt och började därefter slösa med lån åt kronan och
enskilda till den grad, att den slutligen miste krediten och
dess sedlar alltmer föllo i värde. Landet öfversvämmades
af banksedlar, och den rika penningtillgången lockade till
yppighet och vingleri.
De missbruk, som blefvo en följd af merkantilsystemets
öfverdrifter, insågos af mera klarsynta män, och nya åsikter
om den allmänna välmågans grunder arbetade sig fram. I
Frankrike framträdde den fysiokratiska skolan, som yrkade
större frihet för arbetet och näringslifvet och ansåg jordbruket
vara den viktigaste af alla näringar. I Sverige började
liknande åsikter att framställas af riksrådet Karl Scheffer
och sedan af den finske prästen Chydenius. Jordbruket hade
länge varit styfmoderligt behandladt i jämförelse med handel
och slöjder. Nu började man med ifver arbeta på dess
upphjälpande. Af stor vikt för jordbruket var storskiftet, hvilket
sattes i gång genom landtmätaren Faggots nit (kungl,
förordning af 1757). Landtmannen, som dittills haft sina ägor
spridda i en mängd smålotter, fick dem genom storskiftet
samlade i några få större jordstycken, till stort gagn för
jordbruket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
