Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
STENKILSKA ÄTTEN. 37
Bremen. Så verkade Adalvard den äldre i Götaland och grundade
i Skara det första svenska biskopsstiftet; Adalvard den yngre
predikade i Uppland, och biskop Egino från Lund arbetade
med nit på svenskarnes omvändelse. Men då Adalvard d. y.
och Egino uppgjorde en plan att förstöra det hedniska
gudatemplet i Uppsala, så afstyrde Stenkil detta våld, som blott
skulle hafva förbittrat hedningarne.[1]
Efter Stenkils död (vid 1066) kom fiendskapen emellan
hedningar och kristna till utbrott; det följde en tid af
inbördes krig och skakningar, hvarom vi känna nästan intet.
Halsten och Inge d. ä. Omkring 1080 voro Halsten
och Inge hyllade såsom konungar af västgötarne, och
äfven svearne erkände dem. Konung Inge, som var en varm
kristen och af påfven Gregorius VII uppmanades till kristligt
nit, beslöt att utrota hedendomen i Svealand. Han påbjöd
därför på svearnes ting, att de skulle antaga den kristna tron.
Detta syntes dem vara en kränkning af deras frihet och rätt;
de gåfvo därför konungen att välja mellan tvenne villkor,
nämligen att antingen rätta sig efter gammal sed och offra
åt gudarne eller afstå från konungadömet. Då Inge
framhärdade i sin mening, förbittrades svearne och drefvo honom
med stenkastning från tinget. Nu framträdde Inges svåger
Sven och erbjöd sig att upprätthålla offren, om de ville
antaga honom till konung. Härtill samtyckte de; en häst
framleddes genast till blot eller offring, och en stor
offerfest anställdes. Sven, som häraf fick namnet Blot-Sven,
blef nu svearnes konung. Men efter tre års förlopp begaf sig
Inge med en hop folk i tysthet till Svens gård samt omringade
och antände den. Sven själf nedhöggs, då han sökte fly ur
det brinnande huset. Efter detta kom Inge troligen åter
till väldet i Svealand, och under hans beskydd gjorde
kristendomen stora framsteg öfver hela riket.
| Stenkil Ragnvaldsson, g. m. Emund Gamles dotter. | |||
| Halsten. | Inge d. ä. | ||
| Filip. | Inge d, y., g. m. Ulfhild. | Margareta Fredkulla, g. m. 1. Magnus Barfot, 2. Nils Svensson, kon. i Danmark. | Ragnvald. |
| 2. Magnus Nilsson, kon. i Västergötland | Ingrid, g. m. Henrik Skadelår, dansk prins. | ||
| 1. Magnus Henriksson, troninkräktare i Sverige. | |||
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
