Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34
FORNTIDEN.
högsätet, den andra långbänken tillhörde gästerna, och
tvärbänken var kvinnornas plats. Ingången var på gafveln genom
en där belägen förstuga.
Näringslifvet. Fastän nordboarne älskade krig och
vapenbragder, föraktade de dock ingalunda fredliga yrken. De
lefde af jakt och fiske, af boskapsskötsel och åkerbruk. De
ägde hornboskap, hästar, får och svin samt gäss och höns.
Biskötsel var äfvenledes känd. Jorden brukades mest genom
svedjande. Korn eller bjugg var det vanligaste sädesslaget;
det maldes på handkvarnar till mjöl för att användas till
bröd eller bereddes till malt, hvaraf bryggdes öl. Äfven hafre,
råg och hvete odlades redan under forntiden, så ock lin. Våra
förfäder förstodo sig på att smida goda vapen och bygga
snabbseglande fartyg. Kläder tillverkade de af skinn och
pälsverk, af ylle (vadmal) och linne. Smycken gjorde de af
guld, silfver och brons; praktfulla spännen, armringar och
hängsmycken hafva bevarats ända till vår tid. Järn förstodo
de att bereda af myrmalm, men de ädla metallerna inkommo
i landet genom
vikingatåg och handel. Mynt
af guld och silfver
hit-fördes i stor mängd, först
romerska och
byzantinska, därpå arabiska
(kufiska), angelsachsiska
och tyska. De äldsta i
Norden slagna mynt,
som man känner, äro
från början af 1000-talet,
de svenska präglade
under Olof Skötkonung. Handeln stördes genom vikingatågen,
men den främjades ock genom dem, enär vikingen ofta tillika
dref köpenskap eller förlänade köpmännen sitt skydd.
Härigenom uppblomstrade handeln med främmande land, såsom
England, Tyskland, Ryssland och Orienten; i Sverige voro
Birka,* Lödöse och Kalmar samt Visby på Gotland de
förnämsta hamnarna för den utländska handeln. Den inre
handeln åter var ringa och bestod mest i byte af landets alster,
hvilket skedde på de årliga tings- och offermötena. Där dessa
höllos, uppstodo med tiden marknadsplatser och köpstäder.
Språk och bildning. Det tungomål, som under forntiden
.talades i Norden, kallades det norröna och liknade närmast
det fornnorska, som under hela medeltiden talades i Norge,
och det isländska, som ännu talas på Island. På detta språk
diktades om Nordens gudar och hjältar de sköna fornkväden,
som längre fram upptecknades och samlades i den äldre
Eddan. Språket utbildades genom skalder och sagoförtäljare,
af hvilka de flesta voro isländare. Skaldekonsten och dess
Arabiskt silfvermynt prägladt 903 i
Samarkand. Funnet på Gotland.
* Birka förstördes på 900-talet, troligen genom utländska vikingar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
