Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - L - Lyckan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nyck. Hon war okänd för
Grekerne i den aflägsnaste forntid, ty
hon förekommer hwarken hos
Homerus eller Hesiodus. Skalderne
afmåla henne skallig, blind, stående m.
wingar på fötterna, ena foten på et
kringrullande hjul, och den andra i
wädret. De gamle hafwa föreställt henne
med en sol och en nymåne på
hufwudet. De hafwa äfwen gifwit henne et
styre, för at beteckna slumpens wälde.
I ställe för styre håller hon ofta ena
foten på en förstäf. På romerska
kejsarnes medaljer ses Lyckan med olika
altributer. På en Hadriani medalj,
under namn af Fortuna aurea, synes
en wacker qwinna, wingad o.
liggande raklång, med et roder wid
fötterna. En af Antoninus Pius wisar L.
under titel as Fortuna obsequens;
det är en wacker stående qwinna, som
stöder högra handen på et styre, och
håller et fullhorn i den wenstra. På
en af Commodi medaljer utmärkes
Fortuna manens genom en romersk
sittande dame, som håller et fullhorn
i wenstra handen, och med den högra
en häst wid betslet. Den segersälla L.
stöder sig äfwen på et styre och håller
en lagerqwist i handen. På en af
Getas medaljer ses den goda L.
sittande; hon stöder högra handen på et hjul,
och håller et ymnighetshorn uti den
wenstra. I st.f. hjulet anwändes ofta
en himmelsglob. – Pausanias
omtalar en bildstod af L., på ön Ægina;
den hade et fullhorn i händerna, och
bredvid sig en wingad Cupido, för at
beteckna, säger han, huru i
kärlekswägen lyckan slår sig bättre ut än et
wackert utseende. Hos Bæotierne höll
hon Plutus i sina armar. I Smyrna
hade hon polstjernan öfwer hufwudet,
och et fullhorn i handen. Romarne
wisade äfwen L. en offentlig dyrkan.
Tullus Hostilius war den förste som
upbyggde et tempel til hennes ära.
Sedan upfördes 8 inom Roms
murar. Det rygtbgraste i Italien, war
i Antium. Olyckan föreställes under
bild af en qwinna som är utsatt på
et skepp utan mast och styre, o. hwars
segel äro sönderslitna af stormarna. De
nyare hafwa föreställt Lyckan stående på
glob upfylld af wäder. Gravelot
har äfwen tecknat henne sittande på
en thron på hwars trappsteg ligga
kringströdde sinnebilderne af det som
utgör föremålet för menniskornas
begär; Amaltheas horn ligger bredwid
henne, och det rökwerk som ryker ifrån
et rökelsekar utmärker den dyrkan hela
werlden wisar henne. Sulzer
föreställer Lyckan sittande på en thron som
hänger i luften och föres af stridiga
windar; hon håller en trollstaf i
handen; hennes anletsdrag utmärka sig
genom obetänksamhet, nycker,
oförskämdhet och lättsinnighet: i hennes
följe ser man Rikedomen och
Fattigdomen, Despotismen och Slafweriet;
framför henne går Säkerheten, för at
utmärka huru Lyckan ofta kommer
helt oförmodadt – En tafla af Guido
i galeriet på Capitolium föreställer
henne naken springande på en glob,
och hon swänger omkring en krona på
fingerspetsarne.
2. – i KÄRLEK (Sinneb. l.).
Gudinnan står uprätt, på et hjul som
stadnar och räcker med wälwilja
handen åt Cupido, som är wingad, och
försedd med alla attributer utom
bindeln. Hon håller et fullhorn, som hon
tyckes hafwa bestämt åt honom.
LYCKLIGA DAGAR se DAGAR.
LYCKLIGA ÖARNE, de saliges
hemwist, som Diodorus Sic. förlägger i
wester af Afrika, och hwaröfwer han
gör en prägtig beskrifning.
Plutarchus säger at der ligga Elyseiska
fälten, och de saliges wistelseort, som
Homerus beskrifwer. Klimatet war
mildt, helsosamt, och utan odling
frambragte jorden blomster o. frukter.
LYCKSALIGHETEN (Sinneb. l.)
en allegorisk Gudomlighet, åt hwilken
Romarne hade upbyggt tempel. Hon
föreställdes såsom en drottning sittande
på en thron, eller också stående klädd
i skola, med en caducé i högra
handen, och et ymnighetshorn i den
wenstra. Någon gång war det i st. för
caducéen en pik, som utmärkte L.
förwärfwad genom wapen. På medaljer
utmärkes hon genom et skepp som går
för fulla segel. Tidernas L. är
utmärkt genom fyra barn, som föreställa
årstiderna. En pelare som
understöder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
