Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Han fick ofta nog besök af herrar, och hon
hörde in till sig deras högljudda röster, när de
höllo på med sina oändliga diskussioner. Stundom
kvarbjöds någon till middagen eller aftonmåltiden,
Då fortsattes samtalen delvis, och Gertrud lyssnade
uppmärksamt. De talade ofta om »samhället».
Utanför deras fönster ledde en allmän
stråkväg, hvars menniskovimmel roade henne. Hon
böljade se det med klarare ögon. Det var
»samhället», detta kaos af nya ansigten. De olika
lef-nadsvilkoren voro hvarken slump eller Guds försyn.
Mellan dessa menniskor, som ilade förbi hvarandra
med likgiltiga blickar, var det en daglig, tyst,
underminerande strid.
En dag gick hon fram till Klas, lutade kinden
mot hans hår och sade:
»Är det för samhället du arbetar så här, efter
du ej arbetar för ditt uppehälle?»
Han lutade sig hastigt tillbaka i stolen och sade:
»Samhället? Hvar har du fått tag i det
slagordet, kära barn?»
»Ni tala ju ofta om det,» sade hon.
»Aha, du har hört på,» och han nöp henne i
hakan. »Nå vål, låtom oss antaga, att jag arbetar
för samhället, alldeles som du, när du stoppar mina
strumpor eller sköter om hushållet.»
* »Nej, men då arbetar jag ju åt dig eller åt
oss, och vi äro ju icke samhället.»
»Ja, men en del deraf. Om inga menniskor
ville laga kläder och styra om hushållet, skulle
samhället gå under och vi med det.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
