Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om den etiska seden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
personlighet, som inom sig sluter och till organiska momenter i
sig förenar med förnuftet förenliga bestämningar. I sin
fulländning är den sedliga karakteren ett system af bestämningsgrunder,
sedelagen ett system af lagar och det högsta goda ett system
af organer.
Derefter vända vi oss till de mot den sedliga viljans
grundformer svarande formerna, dygden, pligten och opus morale.
Äfven vid bestämmandet af dessa har man att utgå från den
sedliga verksamheten. För att i begrepp fatta denna verksamhet
måste man fixera henne i särskilda momenter eller funktioner.
När man tager en sådan funktion i betraktande såsom ett
särskildt verksamhetsmoment, kan man fatta den bestämdhet eller
form, som tillkommer det, som i och genom den sedliga
verksamheten kommer till verklighet. Visserligen är det genom en
abstraktion eller genom bortseende från kontinuiteten i
verksamheten, som man på detta sätt urskiljer det särskilda
verksamhetsmomentets form, men utan en sådan abstraktion är det icke
möjligt att fatta det i och genom en verksamhet verkliga. Det,
som bör fasthållas, är att de särskilda verksamhetsmomenterna
endast för reflexionen äro fixerade, och att de i lifvet hafva ett
oafbrutet sammanhang. Då nu ett moment hvilket som helst i
den sedliga verksamheten fixeras, visar sig dess form vara
bestämd genom de tre s. k. etiska formalbegreppen. Genom dem
är verksamhetsmomentet bestämdt i alla de hänseenden, i hvilka
ett till en utveckling eller ändamålsenlig verksamhet hörande
verksamhetsmoment är bestämbart. Såsom tillhörande hvilket
verksamhetsmoment som helst kunna de äfven hänföras till
verksamheten i det hela och betraktas såsom de former, som måste finnas
hos allt, som i och genom henne blifver verkligt, och sålunda
äro vilkor för verklighet i och genom henne. Derför kunna dessa
former kallas lika väl verksamhetens som verksamhetsmomentets
former. Man kan sålunda kalla de tre ifrågavarande begreppen
både det sedliga lifvets och den sedliga viljeyttringens eller
funktionens former, då man fattar det sedliga lifvet såsom den sedliga
viljeverksamheten och den sedliga viljeyttringen såsom denna
verksamhets moment. Vi kalla dem vanligen den sedliga
viljeyttringens eller den sedliga viljans funktions former, och
grundformer kalla vi dem, emedan de äro de högsta eller allmännaste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
