- Project Runeberg -  Lärobok i engelska för högre folkskolor, prakt. ungdomsskolor och studiecirklar samt för självstudium /
9

(1924) [MARC] Author: Robert Eugen Zachrisson - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ljudlära - Uttalsregler

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

(dzj) i Jolin (dzjån), »Johan», page (peidzj), »sida», judge (dzjadzj), »döma*
uttalas som tonande (zj) föregånget av d (d + tonande sje-ljud).
(ng) » young (jang), »ung», English (ingglisj), »engelsk», shilling (sjiling^
»ett mynt» uttalas som ng i »ung»,
(th) » think (thingk), »tänka», »tro», bath (bahtli), »bad», thank you t
(thängk jo), »tack!» uttalas som ett läspat tonlöst s (uttala till ĕn början
s med tungan mellan tänderna!),
(dh) » they (dhei), »dĕ», this (dhis), »den här», father (fahdhe), »fader»-
uttalas som ett läspat tonande (z).
(w) » where (wäĕ), »var», with (widh), »med», without (widh’aut), »utan»-
uttalas som ett kort o, men med läpparna närmare varandra.
(r) » write (rait), »skriva», rose (råoz), »ros», pronounce (prån’auns),,
»uttala» uttalas som r i stockholmsuttalet av »ros», rr.en utan rullning.
(vibrationer av tungspetsen).
Några uttalsregler.
10. Att giva fullständiga uttalsregler för engelskan är knappast möjligt,,
då talrika undantag finnas från så gott som samtliga regler.
11. En vokal står i sluten stavelse, då den efterföljes av två eller flera?
konsonanter eller av ĕn konsonant, som slutar ordet, t. ex. i orden cat (kat),,
»katt», black (bläk), »svart», lesson (lesn), »läxa».
En vokal står i öppen stavelse, då den slutar ordet eller följes av vokal*
eller ĕn enda konsonant -f- vokal, t. ex. i orden go (gåo), »resa», SCC (sih)r,
»se», lie (lai), »ligga», name (neim), »namn», hope (håop), »hoppas».
12. I allmänhet uttalas vokalerna kort i sluten stavelse, långt eller som.
diftonger i öppen stavelse.
a, e, i (y*)j O, u uttalas i sluten stavelse vanligen som (ä), (e), (i), (å),,
(a): cat (kat), »katt», send (send), »sända», sister (siste), »syster», hot (hat),
»varm», cut (kat), >skära».
a, e, i (y*)? 0_, u uttalas i öppen stavelse vanligen som (ei), (i:), (ai), (åo)v
(Joh): name (neim), »namn»; evening (ihvning), »afton»; lie (lai), »ligga»,
idea (aid’ihĕ), »idé», »föreställning», go (gåo), »resa», hope (håop),
»hoppas»;-use (johz), »använda», tune (tjohn), »ton», »melodi». — Som ĕn enda
konsonant räknas th, st samt vissa förbindelser med / och r (br, bl o. s. v.),.
Alltså: bathe (beidh), »bada», haste (heist), »hast», »brådska», table (teibl^
»bord» o. s. v.
* För uttalet av y gälla samma regler som för z.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:31:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/engelska/0009.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free