Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Ack nej, du glömmer dig icke, tala fritt hvad ditt
hjärta lägger på din tunga ... Här kan intet dväljas, som
icke Guds moder kan se och höra». Hon lade med dessa ord
handen på Hermans hjärta, och en tår vällde därvid fram i
hennes öga, såsom ett tecken på känslornas svall. »Du ville
tala om din och min kärlek, och ditt löfte binder dig ... ser
du, jag genomskådar dig ...»
Herman tryckte hennes hand.
»Ja, ja», sade han, »du säger det, Agnes ... hvad annat
skulle jag tala om än min kärlek, men aldrig ... aldrig,
Agnes, vill Herman Berman taga sin brud i smyg ... Med
svärd i hand, med våld, om så skall vara, kunde jag det,
men mitt löfte till din fader binder både hand och tunga ...
Se, därför, Agnes ... därför måste vi mötas, endast för att
skiljas ... jag upprepar hvad jag sade, när vi sist sågo
hvarandra i riddarsalen på Västerås slott ... I skolen för mig
vara en helig dröm, en skön förnimmelse af hvad den gode
Guden gifvit mannen till sällhet och frid ... men något mera
icke. Dock är icke mannen alltid herre öfver sig ... Vi
måste därför skiljas, Agnes! Bed för Herman en bön till
Guds moder och till helgonen ... där uppe i himmelens rike,
där inga grefvekronor blänka, där skall säkert din stränge
fader lägga våra händer tillsammans.»
Agnes lutade hufvudet mot Hermans bröst, som om hon
velat lyssna till hans hjärtas slag eller hämta styrka för att
stilla den sönderslitande oron i sitt eget. Med en feberaktig
hastighet fattade hon därefter hans hand och såg honom upp
i ögat.
»Skall det så blifva, Herman», utbrast hon, »så hör, Guds
moder, min ed ... dig vill jag möta ren och fri i Guds
moders sal, skulle jag ock tusen gånger dö!»
»Agnes, Agnes», afbröt henne Herman, »kan du upprepa
de orden inför din fader?»
»Min fader ... ja, ja, inför all världen vill jag upprepa
dem.»
»Din fader var min faders vän och min moders», återtog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
