Engelbrekt Engelbrektsson. Historisk Roman / 289 (1893) Author: Carl Georg Starbäck Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

äro sannolikt något byte från det heliga landet.
Guldziraterna äro bokstäfver och likna dem, som jag sett på ett och
annat guldmynt, hvilket kommit från de otrognas länder.»

Ill. J. N.[=Jenny Nyström] Han fattade ifrigt de båda pilarna samt granskade dem noga. (Sid. 288.)

»Som I sägen, vördige herr biskop Tomas», började nu
grefve Hans, »de förskrifva sig verkligen från dessa aflägsna
trakter och hafva en gång tillhört hertig Albrekt af
Mecklenburg, fadern till honom, som var konung här i Sveriges rike.

De bjödos en gång min fader till köps, men han drog sig
till minnes, att han sett dem på Schwerins slott, och anade
genast, att de på orätt väg kommit i innehafvarens hand.
Köpmannen hette Lüdeke Rosenbrygge ...»

»Rosenbrygge!» afbröt Engelbrekt. »Det var den lede
mördarens namn i Sankt Görans gillet!»

»Lüdert Rosenbrügge var en son till denne, om hvilken
jag talar», fortsatte grefven. »Min fader vistades då på sitt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>