Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Det är dock väl, du håller dig till kvinnorna ... men
tron icke hälften af hvad han säger eder!»
»Hm! du säger något, Engelbrekt ... ja, icke lärer den
finnas, som kan skylla mig för att jag pratat bredvid mun,
men visst är det, att en måste själf hafva varit med, för att
sätta full tro till hvad vi bönder hafva uträttat med dig.»
»Se så, håll mun på dig, isbjörn», brummade Engelbrekt
till hälften leende. »Nu skall du få annat att göra än prata
kvinnfolken fulla med sagor ... Vi skola snart rida upp åt
Stockholm, sköt därföre väl om hästarna.»
Gubben gjorde sig genast färdig att gå ut, men såg med
en viss oro på Engelbrekt, som om han velat spörja, om han
själf skulle stanna hemma. Och Engelbrekt förstod honom
och tillade:
»Glöm icke din egen gångare ... vi två lära ändock icke
kunna skiljas åt! ... Du ock, mor Märta», fortsatte han,
vändande sig till denna och sin hustru, »du ock skall få göra
i dag. Den vördige herren, biskop Tomas, gästar oss i kväll
och dröjer väl här ett par dagar. Spara icke på en god
bägare mjöd, kära hustru, och tag fram af ditt bästa öl!»
Mor Märta steg upp vid dessa husbondens ord, och
Engelbrekt blef ensam med sin hustru. Han gick bort och satte
sig invid henne, och hans panna var klar, och ett uttryck
af inre tillfredsställelse hvilade öfver hela hans anlete.
»Glada tidender hafva säkert i dag kommit dig tillhanda»,
sade husfrun, »jag vet mig icke på länge hafva sett ditt
anlete så bekymmerfritt, som nu ...»
»Icke glada tidender, hustru ... men ser du, jag hoppas,
att vi snart skola hafva kommit till godt slut på det arbete,
som vi hafva påbegynt. Konungen skall nu, enligt den
dagtingan, som gjordes af våra fullmäktige med de danska, nu
i maj sistliden i Halmstad, snart komma till Stockholm, och
där skola vi väl få en ända på allt.»
»Guds moder gifve, att så ginge!» tillade husfrun med
en lätt suck. »Och du menar, att ändan skall blifva god,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
