Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
jungfrun fått en tillflykt hos Engelbrekt. Det berodde nu på,
om han på något sätt kunde begagna sig af tillfället och
vinna en ledning för sina forskningar efter den tillflyktsort,
där Engelbrekt dolt henne. Allt detta genomkorsade i ett
ögonblick hans hufvud, medan han till utseendet var så
utmattad och kraftlös, att bergsmannen ett par gånger
eftertrycklig måste påminna honom om nödvändigheten att hålla
sina muskler spända.
»Det faller mig underligt före», sporde munken, »att de
ädle herrarne skicka dig med bud och bref hit ned till
Östergötland, då de väl själfva lära draga till mötet i Vadstena.»
»Af herrarne nordanskogs lära väl få draga hit neder»,
genmälde fången med en väl spelad enfaldig fromhet, »då
bondehären stänger vägen för dem.»
»Du tyckes vara väl invigd i herrarnes planer, Mårten»,
återtog munken, men afbröts af Engelbrekt, som genom de
sista orden väcktes ur sina tankar.
»Väl månde du veta, Mårten», sade han, »att ditt lif
står på spel, dock må lagen döma öfver dig. Men utrön, om
du kan göra mig och riket goda tjänster, — då månde domen
öfver dig kunna mildras!»
»Skona mig, fattige man», bad fången, »jag vill göra
allt hvad du begär, Engelbrekt.»
»Utom lagen kan och vill jag intet göra för dig, men
kan du meddela mig sådana upplysningar, som lända riket
till fromma, så skall jag fälla ett godt ord för dig.»
En glädjeblixt lyste i skrifvarens listiga anlete vid dessa
ord, men så snabb, så lätt öfvergående, att ingen märkte den.
»Spörj mig till, Engelbrekt, och allt hvad jag vet vill
jag säga dig!»
»Du har vistats på Göksholm, Mårten», återtog
Engelbrekt, »och du rider i herr Bengts ärenden, som du själf
säger och som de medförda brefven utvisa, men om dessa
äro af vikt, hvarför drager icke riddaren själf hit ned, helst
då han tillika kunde infinna sig på det af konungen
sammankallade herremötet i Vadstena! Säg mig hvad du vet därom!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
