Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Grefven redogjorde för hvad som hade tilldragit sig under
dagens lopp och lämnade en noggrann och fördomsfri
beskrifning öfver allt hvad han kände om det olidliga
fogdeförtrycket, hvilket enligt hans tanke var den enda orsaken till
hela missnöjet.
»Jag har gripits af den högsta beundran för desse män,
Melcher, hvilka, tryckte af den största nöd, som en fri man
kan lida, det oaktadt gått till väga med ett lugn och en sans,
hvaraf säkert icke desse stränge riddare skulle hafva varit
mäktige. De hafva gång på gång tiggt konungen om nåd
och hjälp i sitt elände, men de hafva blifvit afvisade med
hån, och då ... säg mig, Melcher, hvad skola vi frie män
göra i slikt fall? Marken, där godtyckets plogbill gått fram,
har med ens hårdnat till och blifvit klippfast — se där, hvad
som hittills timat! Skall denna mark nu ytterligare svedas
med eld och brand — därtill vill icke grefve Hans låna sin
hand, därom kunnen I vara visse, gode herrar af rådet,
liksom att, om så sker, denna förhårdnade mark skall skjuta
upp en klippmur så hög, att hela riket måste böja sig därför.»
»Edra ord glädja mitt gamla hjärta, herre», vidtog Melcher,
när grefven tystnade, »men hörde någon af herrarne dem, så
skulle de finna sina misstankar bekräftade. Såsom deras ord
föllo, skulle de icke haft något emot, om Jösse Eriksson fått
behålla Västerås slott och sitt fogdevälde.»
»Därutinnan tänka de i viss mån lika med mig, men de
må icke glömma, att fogden våldfört gällande lag och därtill
farit med svek mellan konung och folk, och konungens man
får icke nedlåta sig till en simpel stöld för att vinna sitt
mål; han är en af de många länkarna, som binda
konungakronan fast vid den eviga rättfärdigheten och måste vara af
rent guld: den oädla metallen duger icke. Såsom jag har
sett sakerna — jag kan dock såsom främling misstaga mig
— behöfves det blott förtroende mellan konung och folk, och
konungens tron står klippfast, men genom sådana män som
denne Jösse Eriksson och hans likar, hvilka, Gud bättre, de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
