Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Kungabrefvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jösse Eriksson nalkades genast dörren och ropade till sig
en af svennerna. Men i detsamma anmäldes för honom
åtskilligt rörande utförandet af hans tidigare befallning om
hela krigsstyrkans utryckande, så att både han själf och hans
underfogde måste för en god stund lämna åsido hvad som
eljest genast följt på detta samtal. Och det ena följde på det
andra så tätt, att fogdarna därunder icke märkte, huru tiden
rann dem ur händerna.
Det började redan skymma på, då de åter inträdde i den
stora gästabudssalen, där kertilsvennerna under tiden lagt en
flammande brasa i den väldiga spiseln.
»De ädle herrarne af rådet», sade Jösse Eriksson, i det
han med en åtbörd af otålighet slängde sin hatt på ekbordet
midt i salen, »synas icke göra sig mycket brådt med hvad
de för händer hafva ...»
»Kan ock vara», inföll Johan Wale, »att oförutsedda saker
timat och att de kunna tränga till hjälp. Mig synes därför
rådligt, om I för öfrigt ären af samma mening som jag, att
I genast gripen eder an med hvad I för en stund sedan stod
i begrepp att utföra. Torde hända, att på det sättet en
betydande vikt skulle i rättan tid kunna läggas i herrarnes
och således äfven i eder vågskål, jag menar ...»
»Sägen ut, Johan Wale! Skam att tillstå det, men vid
de fem såren, jag känner knappt igen mig själf, det är som
om hjärnan ville spränga sig ut ur hufvudskålen, så pinas jag
af denna ovisshet. Sägen därför ut eder mening, tänken och
handlen för mig, Johan Wale!»
»Hafven tack för det förtroende, I nu visen mig, ädle
fogde; min enfaldiga mening är, att I låten upphämta
mannen ur tornet och låten honom skrifva ett bref till
Engelbrekt, att denne gifver vika för herrarne, emedan eljest det
kommer att kosta fostersonens unga lif ... brefvet sänden I
sedan med en säker sven till Engelbrekt, men han måste
hafva det snart, och väl hade varit, om det redan vore i hans
händer.»
Med ett uttryck af vansinnig glädje störtade Jösse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
