Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
oförskräckt ord, som det höfves en man, och därför skall du vara
utan fruktan, ty Belgsting lofvar dig sitt skydd bland desse
män. Men äfven ditt ord förutan, så hade icke Belgsting
blifvit dalamännens höfvidsman. Hören det nu, män af Dala
både nordan och sunnan ifrån, Belgsting blifver icke eder
höfding.»
Både undran och missnöje stodo att läsa på männens
anleten vid dessa ord. De sågo på hvarandra liksom
tveksamma, huru de skulle tyda bergsmannens tal, men denne
fortfor:
»Hören mig tillika, då jag säger eder, hvem som skall
föra eder an. Känner jag rätt, huru här står till i landet,
så är det ej blott våra bygder, som pocka och klaga, allt
Sveriges land tynges af samma börda, och därför, hvar helst
frihetsblosset tändes, så blir det en brand öfver allt riket.
Det blir ett stort och härligt värf att föra svenske män fram
till ett sådant arbete, men därtill fordras en man, som är ren
från hvarje fläck, en man, som känner i botten land och folk
och äfven den fiende, som han har att bekämpa. En sådan
man finnes i Dalarnes bygder, det är — den ädle Engelbrekt
Engelbrektsson på Kopparberget. Han skall blifva eder
höfvidsman!»
Det var, som om mannen betänkt sig något, innan han
uttalade Engelbrekts namn. Men det kunde också vara, för
att liksom uttala det med mera eftertryck. Dock undvek hans
blick att träffa munkens och Hermans.
»Och är det nu min vilja», så slutade han, »att I här
på stället utsen de män, hvilka skola på allmogens af Dala
vägnar gå till Engelbrekt och säga honom det beslut, som
fattats.»
Därmed bröt mannen sig plötsligt ut ur ringen, som om
han öfverväldigats af någon inre rörelse, hvilken han ej kunde
dölja, men icke heller ville gifva till skådespel för männen.
Desse stodo för en stund handfallna, utan att komma sig före
med något. Ingen tänkte heller på att följa den bortgående,
som försvann mellan trädstammarne. Böndernas krets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
