- Project Runeberg -  Emigrationsutredningen : Bilaga II : Utvandringsväsendet i Sverige /
80

(1909) [MARC] With: Gustav Sundbärg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VI. Den o] »g]iga at vand ringen.

Förbud inot att utan vederbörligt tillstånd afflytta från riket
gäller värnpliktig, som ej blifvit till landstormen öfverförd eller från
värnpliktens fullgörande frikallad (jfr sid. 31). Hinder för
utvandring föreligger dessutom äfven för andra kategorier af svenska
medborgare såsom naturlig följd af vissa offentligt-rättsliga föreskrifter.
JCnligt gällande svensk rätt kan sålunda hustru icke anses berättigad
att utvandra utan mannens samtycke (Gr.-B., kap. IX, § 1), och
omyndig, åtminstone under 15 år, icke utan målsmans tillstånd (A.-B.,
kap. XIX, § I, samt kap. XXII, § 2); i afseende å omyndige i
åldern 15- il ar samt vuxne omyndige finnes anledning till
villrådighet i fråga om lagföreskrifternas konsekvenser i förevarande
hänseende; och för försörjningspliktiga personers utvandring finnes binder
blott i det fall, att de enligt Kungl, förordningen angående
fattigvården den !) juni 1871, §§ 35—36, kommit under
fattigvardsstyrel-scs målsmanskap eller hnsbondevälde. Att person, mot hvilken
häktningsorder är utfärdad, icke kan lagligen utvandra, är själffallet.

Hvad angår värnpliktiges utvandring ha sedan den större utvandringens
begynnelse härom gällt följande bestämmelser.

Kungl, kungörelsen angående den allmänna bcväringen den 13
november 18UU stadgade i § 1: »Hvarje svensk man skall vara skyldig att deltaga
i allmänna beväringen från och med året niist efter det, dä ban fyllt tjugu
är, till och med det år, då ban uppnår tjugufem ars ålder.» I t; 4: Skulle
någon, hvars beväringsskyldighet ännu fortfar, önska att blifva från
densamma fri tör att kunna till främmande land utflytta, vilje Vi. uppå därom
gjord underdånig anmälan, för hvarje fall beslut meddela; dock skall ingen,
som eger tillgäng, erhålla sådan befrielse, med mindre han i fredstid erlägger
den i § 10 omförmälda afgift, samt, i krigstid genom legning sätter annan
antaglig karl i sitt ställe.» — I § 15: »Från vapcnöfning i fredstid må
heväringsskyldig kunna vinna befrielse mot erläggande af cn afgift af
Etthundra Riksdaler Riksmynt, hvilket belopp dock kan af Oss höjas eller
nedsättas med högst Tjugu Riksdaler.» — Bestämmelsen om afgift för befrielse
upphäfdes den 1 november 1872.

Värnpliktslagen den 5 juni 1885 stadgar i § 1: »Hvarje svensk man
är värnpliktig frän och med det kalenderår, under hvilket ban fyller tjuguett
ar, till och med det, under hvilket ban fyller trettiotvå ar.» I § 3 mom. 1
säges: Värnplikten fullgörcs i beväringen och landstormen. Tjänstetiden i
bcväringen är sex år.» Mom. 2: »Under den tid värnpliktig icke tillhör
beväringen, tillhör ban landstormen.- I Kungl, förordningen angående
utskrifning och redovisning af värnpliktige den (i december 1886 föreskrifves i
§ 125: »Prästbetyg må icke meddelas beväringsman för afflyttning från ri-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:25:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emuutvvas/0082.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free