Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. SVENSKARNA I UTLANDET - Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98 EMIGRATIO lf SHT REDNINGEN. BILAGA XX. SVENSKARNA I UTLANDET.
Tali. 12. Svenslifödda personer i Tyskland, fördelade efter yrke.
Yrke. År 1890. År 1900.
M. Kv. Summa. 11. K v. Summa.
A) Yrkesutöfvare.
Jordbruk, skogsbruk, fiske..... 1.566 819 2.385 928 233 1.161
Industri och bergsbruk....... 2,119 272 2.391 2.369 371 2.743
Handel.............. 422 93 515 570 144 711
Samfärdsel............ 831 42 873 1.055 64 1.119
Allmän tjänst o. fria vrkeii..... 145 76 22 j 273 166 439
Rentierer............. 192 170 362 272 208 4S0
Diverse 1 linear hotare........ 758 269 1.027 660 424 1.084
Tjänstfolk............. 42 636 678 8 349 357
Summa \ rkesutüfvare 6,075 2,377 8.452 6,135 1,962 8.097
B) Familjemedlemmar. . . . 327 3,437 3.764 395 8,698 4.093
Summa 0.402 5,814 12.216 6,530 5.660 12.190
Sedan ett sekel tillhaka hafva äfven arbetare utgjort en betydande del
af de svenska kolonierna i Tyskland. Ingeniörer oeh affärsmän uppsöka
i synnerhet Rbenlandet och Westfalen. En grupp svenskar, som i
Tyskland liksom öfverallt annorstädes skadat sig anseende och sysselsättning, äro
sjukgymnasterna, såväl manliga som kvinnliga.
Föreningslifvet är i Tyskland mera utveckladt än bland
utomlands-svenskarna i de flesta andra europeiska länder. Räknas bit äfven det
kyrkliga församlingslivet, har man först att uppmärksamma Viktoriaförsamlingen
i Berlin. Redan år 1902 anställdes i Herlin en svensk prästman, och är
1903 bildades den svenska församlingen med ofvan angifna namn; en svensk
kyrkobyggnad är beslutad. Sedan är 1906 linnes ock i Herlin en svensk
skola. Ar 1907 stiftades Svenska föreläsningsföreningen i Herlin. Svenska
understödsföreningen därstädes stiftades i november 1905, genom utbrytning
ur den då sedan tjugu år bestående skandinaviska understödsföreningen.
Anmärkas må, att svenskarna i Herlin numera anses utgöra halftannat tusental
personer, af hvilka en stor del lefva i mycket små omständigheter. — Af
öfriga föreningar i Herlin märkes Svenska föreningen, bestående
hufvudsakligen af yrkesmän och bildad år 1906 efter upplösning of den
skandinaviska föreningen; vidare Svenska klubben, Svenska gymnastikföreningen,
Svenska tekniska klubben, Svenska musiksällskapct och Svenska
folkdans-klubben.
Af svenska församlingar och föreningar på andra orter i Tyskland må
nämnas följande. 1 Hamburg finnes svensk kyrka (Gustaf-Adolfskyrkan),
tillhörande Evangeliska Fosterlandsstiftelsens sjömansmission, hvilken håller
sjömansmissionär äfven i Bremen. I Hamburg finnes också Svensk klubb,
Svensk skot- och föreläsningsförening och svensk skola samt. en förening Svea.
I Lübeck finnes svensk kyrka, ägd af Fosterlandsstiftelsens sjömansmission,
samt Svensk föreläsningsförening, f Kiel verkar likaledes en svensk sjömans
pastor (bistationer: Flensburg oeh Wismar), och sedan 1908 finnes en Svensk
förening. I Stettin arbetar en svensk sjömanspastor, och sedan 1907 tinnes där
städes en Svensk föreläsningsförening. I Duüburg märkes Svenska
föreningen för Rheinland och Westfalen, stiftad af den mycket verksamme,
numera aflidne konsul Appeltofft; i Köln Svenska föreningen för Köln med
omnejd; i Dusseldorf Svenska klubben, utbruten ur den forna skandinaviska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
