Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
är glacialleran till följd af berggrundens beskaffenhet oftast starkt
kalkhaltig, 12—16?., och kan därför betecknas som märgel. Den täckes
visserligen här och där af sand, men frånsedt flygsands fälten vid
Engelholm är den vanligen af obetydlig mäktighet. Inom det senare
området är det egentligen itrakten af Kristianstad, som märgeln går
i dagen; vanligen täckes den af sand särskildt inom kusttrakterna.
Emellertid äro äfven sandaflagringarna bemängda med fragment af
traktens kritbergarter och därigenom kalkhaltiga. Länets sydöstra
delar (Albo, Ingelstads och Järrestads härader) ha i likhet med de
nordliga och centrala delarna icke legat under det senglaciala hafvets
yta. Deras berggrund utgöres dock såsom förut nämndt af silnriska
bergarter, och moränleran inom dessa trakter är därför vanligen starkt
kalkhaltig.
Af Kristianstads läns hela areal bestå 7-3 K af torfmarker,
alltså en ganska afsevärd andel. Deras utbredning visar sig stå i det
tydligaste beroende af berggrundens beskaffenhet, i det att de äro
mycket allmänna inom urbergsområdet, men däremot sällsynta inom
de trakter, där sedimentära bergarter bilda underlaget. De tre
härader, som ligga inom det till Småland gränsande urbergsområdet,
Norra Åsbo, Västra och östra Göinge, ha nämligen en
tnrfmarks-areal af resp. 16, 18 och 13 %; inom Gärds härad, som till väsentlig
del är beläget på den likaledes af urberg bestående Linderödsåsen,
är samma areal 14 %, under det att den icke inom något af de öfriga,
på sedimentär berggrnnd hvilande häraderna öfverstiger 4 % af
ytvidden. Ofantliga arealer af dessa mossar äro lämpliga för
tillverkning af torfströ äfven i största skala; denna fabrikation har också
under de senaste åren tagit ganska god fart. Däremot äro
bränn-torfmossarna små och olämpliga för större fabrikation. För
husbe-hof finnes det likväl god tillgång på torfbränsle snart sagdt
öfver-allt inom länet. Ganska stora vidder af torfmarkerna äro odlingsbara,
om också inom urbergsområdet den ringa kalkhalten är ett hinder
att öfvervinna.
I afseende på klimatet torde böra framhållas, att liinets inre,
nordliga och jämförelsevis högländta delar ha afsevärdt hårdare
klimat än kusttrakterna; likaledes är nederbörden inom förstnämnda
trakter betydligt rikare, ett förhållande som säkerligen medverkat
till uppkomsten af de vidsträckta torfmarkerna.
Länets bergarter hafva mångsidig användning om än ej i större
skala. Vid Skäralid på Söderåsens sluttning (Norra Asbo härad)
bryt.es byggnadssten och gatsten, och af diabaserna (»svart granit»)
i Villands och Östra Göinge härader på gränsen till Blekinge
tillverkas grafvårdar m. m. Kaolinfyndigheten vid Ifö (Villands
härad) har framkallat en viktig tillverkning af kaolin och
clmmotte-tegel. Det på silurisk skiffer grundade gamla alunverket vid Andra-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
