Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bergiga och lirutna terrängen äro (le sedimentära jordarterna här
ytterst sparsamt utbredda och förekomma egentligen blott i de
sänk-ningsfält mellan bergen, som först omtalats. Icke heller dessa
jordslag utmärka sig genom någon större kalkhalt.
Helt andra förhållanden räda nere på slätten. Dels ha här till
följd af dess lågländthet rikliga sedimentbildningar afsatt sig, och
dels äro dessa i allmänhet starkt kalkhaltiga, tack vare de siluriska
bildningar, som säkerligen en gång intagit hela området, och som
ännu finnas bevarade i fast klyft inom det förut nämnda området
längst i väster. Men icke blott lerorna, utan äfven moränen och
rull-stensgruset äro här kalkhaltiga. I medeltal torde ishafsleran i denna
trakt (Dals, Lysings, Göstrings, Gullbergs, Bobergs och Aska
härader) ha en kalkhalt af 9 %. Till och med en del af
svämbildning-arna inom detta område innehålla ofta rikligt med kalk, och denna
vidtager vanligen på ringa djup från jordytan. — östligare, i
Åkerbo, Hanekinds och Bankekinds härader, är ishafsleran mindre
kalk-hal tig.
Inom södra delen af länet, hvilken legat ofvan högsta marina
gränsen, saknas naturligtvis ishafslera, men morän och rullstensgrus
äro någon gång kalkhaltiga, tack vare silurbildningarna i norr.
Under det senglaciala hafvets tid sköto dock vikar ned i detta område
kring de nuvarande sjöarna Sommen och Åsunden, vid hvilkas stränder
därför ishafslera förekommer. Eljest är inom detta område morän
den förhärskande jordarten i likhet med förhållandet inom öfriga
delar af småländska höglandet.
Östergötlands torfmarker uppgifvas utgöra 8 % af hela arealen.
De för odling lämpligaste äro otvifvelaktigt de, som tillhöra
silur-området, enär de mossor (af Sphagnumsläktet), som bilda de för
odling omöjliga högmossarna, icke trifvas i kalkhaltigt vatten. Stora
delar af mossmarkerna här äro därför redan odlade eller föremål för
pågående uppodling, såsom t. ex. den stora Dagsmossen invid sjön
Tåkern.
Klimatet är i allmänhet gynnsamt för växtligheten, och såväl
torka som nattfroster äro jämförelsevis sällsynta. Slättbygden har
i allmänhet höga sommartemperaturer och är betydligt varmare än
t. ex. det sydligare liggande småländska höglandet. Dock bör
påpekas, att de exceptionellt höga tal, som uppgifvas för
Linköpings-trakten, säkerligen bero på observationsfel.
Flera af länets bergarter ha industriell användning. Vid
Graf-versfors (Bråbo härad) linnes ett massiv af en särdeles vacker röd
granit, som bry tes och exporteras. 1 Krokeks socken å Kolmården
(Lösings härad) brytes marmor, och äfven en del öfriga urkalkstenar
i länets norra del tillgodogöras, nämligen för järnbrukens behof. De
siluriska kalkstenarna på västra delen af slätten ha sedan läng tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
