Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
såsom ett starkt samhällsband väckas och näras. Ännu funnes många
själftlgande och själfständiga bönder, som älskade sin fädernejord,
men bredvid dessa uppstode nu för tiden, liksom svampar ur jorden,
de så kallade possessionaterna. Dessa kastade giriga blickar
omkring sig efter jord, men så länge bördsrätten icke vore upphäfd,
funnes åtminstone någon gräns för deras tilltag.
Gentemot dessa synpunkter till försvar för bördsrätten
utvecklades den motsatta åskådningen utaf en rad af talare. 1 >å under
folkmängdens tillväxt och samhällets utveckling hemmansklyfningen
fortginge, så blefve den fasta egendomen alltmera rörlig och jorden
blefve mer och mer en handelsvara, som oftare än förr ombytte ägare
för stigande priser. Häraf syntes, att bördsrättens missbruk och
olägenheter hädanefter ingalunda skulle minskas, utan snarare tilltaga.
Kärleken till fädernejorden vore ofta blott en tom fantasi. Vore
släkterna så innerligt med hvarandra sammanknutna af kärleken, som
man föregåfve, så ägde de i alla händelser utväg att inom sig bevara
sin arfvejord. Men de flesta familjer, ur hvilkas bänder arfvejorden
ginge, hade visat sig mer eller mindre bestå af oduglingar. Det
vore icke nödigt att staten, för att skydda deras förmenta böjelser,
skulle låta en del af fäderneslandets dyrbara jordegendom
underkastas den ödeläggelse, som vore en följd af onödiga rättegångar.
Nu funnes tusentals familjer, som icke besutte jord; såväl deras som
det allmännas intresse fordrade, att jorden skulle komma i deras
händer, som bäst förmådde att odla den och däraf taga den största
afkastningen. Det vore därföre, som bördsrättens band borde lossas.
Lagutskottets betänkande blef af vissa skäl återremitteradt; uti
ett förnyadt utlåtande1 kvarstod emellertid utskottet i afseende ä
bördsrätten pä landet vid sitt ofvan anmärkta förslag, att motionerna
om dess afskaffande skulle afslås, men viss inskränkning ske i de
till börd berättigade släktleden. Detta förslag bifölls emellertid
endast af borgare-och bondestånden.2 Förhandlingarna vid 1856—1858
årens riksdag föranledde alltså ingen inskränkning af bördsrätten på
landet. Tvärtom utsträcktes denna rätt, i föl jd af den nya
lagstiftningen om testamente och gåfva af fast egendom, till att gälla
äfven för de fall, att arfvejord bortgåfves eller borttestamenterades.
Dä frågan om upphäfvande af bördsrätten pä landet åter
väcktes vid 1859—1860 årens riksdag, så hade utsikterna för dess
fram-Rang blifvit större. Arfvejordsystemet hade helt. hastigt utplånats
’»r lagen. Enligt deras åsikt, som icke i likhet med
Jagkoni-^ittén ansågo sammanhanget brutet mellan arfvejordsystemet oeh
’len nyare bördsrätten, måste den senare i sådant fäll förefalla såsom
1 Lagutskottets utlåtande »1cm 18 niftj 18&7 (Bih. 7:dt* Panil. l:Mtn nfd. Bet. N:o .1’-’i. * Ridd.
Ad. pr„t,. Ucn 3 juni I8.’.7 (Prot. II. VI Sid. 4 13. PrKst. St. Prot. din I!) juul 18J7 (Prot. Bd
5ld. 494—41)71. Korn. St. Prot.. <l-n 8 jutd 18f>7. (Prot. Bd III nid. 681—388). liund. bt. Prot. den II
1 öt 1857 (Prot. Bd V Sid. 34-’ ■ 34(1).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
