Note: This work was first published in 1963, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bekännelser (1922) - En konstig kropp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN KONSTIG KROPP
I huset mitt emot
där går en idiot
och spelar på fiol guds långa dag.
Ej minsta ljud jag hör,
blott ser hur stråken kör
fram och tillbaks i löjligt vilda drag.
Han ser för komisk ut
med huvudet på lut
och denna arm, som sågar av och an.
Ej ens mitt skratt förgås,
när jag av känslan slås
att vi ju dela öde med varann.
Ty ärligt sagt, poet,
inför din allmänhet
du säkert gör en lika dum figur.
Det goda borgerskap
blott ser ett spärrat gap
men hör ej vad du sjunger och ej hur.
Du dig på hjärtat slår,
du rullar på ditt hår,
mot stjärnan pekar stint din fingertopp.
Men fast du högt ger hals,
man hör ej något alls,
blott ser en fäktande och löjlig kropp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
