- Project Runeberg -  Eldbränder och gnistor /
204

(1876) [MARC] Author: Henrik Bernhard Palmær With: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från riksdagen 1847-48

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

204 STOCKHOLMSBREF.

"Dem hålla vi icke" svarade kyparen. "Det är så
sällan någon frågar efter dem."

Ja – högtärade Petter! – sådan är den
tidningsläsande allmänheten. "Audiatur et altera pars", denna
gyllne maxim, som är allsmäktig i teorien, gäller in praxi
nästan mindre än intet. De flesta menniskor vilja i
tidningarne ej se andra åsigter, än sina egna, ej höra andra
röster, än sina anhängares. De göra sig blinda på ena
ögat och döfva på andra örat, och – till råga på eländet
- skryta de öfver denna sjelfstympning. Huru mången
konservativ utropar ej med triumferande ton och uppsyn:
jag läser aldrig Aftonbladet! Och huru mången liberal
följer ej dennes exempel i röst och åthäfvor och skränar:
jag läser aldrig Minerva!

Omsider gaf kyparen mig en tidning. Då jag
genomögnade dess annonsafdelning, fick jag se, att grundlagen,
i nätt fickformat, fanns till köps hos herrarna Bonnier.
Bon! – tänkte jag och begaf mig, efter slutad källaraffär,
till deras boklåda i bazaren vid Norrbro och köpte den
lilla boken. Vid min ankomst till boklådan stodo der
tvänne herrar, som mycket uppmärksamt betraktade ett
nyss utkommet porträtt af Jenny Lind, och jag stannade
några ögonblick för att göra detsamma. Mamsellen var
på papperet afbildad i röd kjortel och svart tröja, så att
hon såg ut som en kräfta, nedra hälften kokt och den
öfra okokt.

"Hon har förtjenat vackra pengar, den här damen,"
sade den äldre af herrarna, "och kommer ytterligare att
förtjena vackra pengar, både hemma och utrikes."

"Ja," svarade den yngre, "huru lyckliga äro ej de,
sena fått sitt geni i halsen, såsom mamsell Lind, eller i benen,
såsom mamsell Taglioni! På deras lefnadsbanor växa
tusentals blommor med stenglar af guld, med blad af smaragd,
med kronor af perlor och diamanter, och de behöfva ej
mer än plocka och blifva rika. Annorlunda förhåller det
sig med mången, som fått sitt geni i hufvudet, påtagligen
den äfventyrligaste plats, der bemälte himlagäst kan
herbergeras! Huru många utmärkta och utfattiga skalder har
ej literaturhistorien att omtala! På deras lefnadsbanor
växte blott alnshöga tistlar och törnen, och när de arma
vandrarne ville undanrödja ogräset och göra vägen fri,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:09:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eldbrand/0210.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free