Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En liten lustresa, skildrad i bref till Wilhelm von Braun
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
de djupaste bugningar, hålla tal till en på golfvet stående
stöfvelknekt. Hade mina med "högre bildning" utrustade
Linköpingsvänner fått se mig i denna belägenhet, skulle
de hållit mig för komplett galen, och icke för endast half
galen, såsom nu är händelsen. Mitt tal till stöfvelknekten
var af följande lydelse:
"Vördnadsvärde herr stöfvelknekt!
Ni undrar utan tvifvel, mera än en stöfvelknekt
någonsin undrat, huru det kommer sig, att jag kallar er för
herre och vördnadsvärd. Se här nyckeln till gåtan!
Helt nyss låg jag och läste konstitutionsutskottets
förslag till en förändrad representation och förnam deraf, att
en svensk man, som skall kunna välja och väljas till
representant, bör besitta åtminstone 250 rdrs egendom. Nyfiken
att få veta min plats i samhället, derest detta förslag skulle
bli antaget till gällande lag, företog jag mig att
hopsummera värdet af mina tillhörigheter. Ack! det steg ej, äfven
efter inköpspris beräknadt, till mera än 249 rdr och 36 sk.
Himmel och helvete! ropade jag då – ty jag är en grobian,
som aldrig väger mina uttryck – skall en lumpen
tolfskilling hindra mig från utöfningen af den heligaste, den
oförytterligaste rättighet!
Då nalkades minnets genius min bädd, rörde sakta
vid mina lockar och hviskade: du har glömt att räkna
stöfvelknekten: räkna äfven "honom, så har du summan full.
Derför, vördnadsvärde herr stöfvelknekt! – som
kostar mig tolf skillingar – derför står jag nu här och
orerar och komplimenterar och kallar dig för herre och
vördnadsvärd. Mindre kan jag väl icke göra, enär det är
du allena, som räddar mig från nesan att uteslutas ur
samhället och menskligheten. Du allena! Ty vore jag vis som
Salomo, ädel som Saladin, tapper som Richard Lejonhjerta,
o. s. v. så skulle dock allt detta tillsammantaget ej kunna
göra mig till menniska och medborgare. Men det kan du,
vördnadsvärde herr stöfvelknekt, som kostar mig tolf
skillingar! Ära vare dig, ära vare det högsinnade, det
djuptänkande konstitutionsutskottet!
Dixi!"
I denna oration urladdade jag min harm öfver det
usla representationsförslaget. Men sedan harmen var
urladdad, återstod en bitter sorg i min själ, liksom en vidrig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
