Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Spelmannen på marknad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Der väsnas en Marktschreier. Skåpet han prisar,
För folket visar,
Hur Judas med pungen, den skälmen, såg ut.
Der dansar en apa –
Man börjar att gapa –
Hon vinner publikens bifall till slut.
Ur hvimlande hopen, som glammar och skalkas,
En gubbe nalkas:
Ett barn honom leder; ty blind han är.
Ett silfverskäggs bölja
Hans bröst får skölja,
Och under sin arm en fiol han bär.
Nu ljuder hans stämma: "Den sång vill höra,
Han vände sitt öra
Till mig; ty Brages ombud är jag.
Så barndomsvåren,
Som ynglingaåren,
Var spela och sjunga mitt främsta behag.
Man ville jag skulle en sifferkarl blifva,
Till handel mig gifva;
Men hörde jag fåglarna qvittra i lund,
Och häckarna susa
Och bäckarna brusa,
Då glömde jag debet och credit på stund.
Nu ålderdoms snö betäcker min hjessa,
Mig åren pressa;
Men sinnet, som fordom, är klangrikt och gladt.
Än orkar min tunga
Om vårsippor sjunga,
Och tända en fackla i sorgernas natt.
Väl knöts för mitt öga, af starrens spindel,
En kolsvart bindel;
Hur länge det är, sedan solen jag såg!
Mitt inre dock hyser
En sol, som mig lyser:
Hon heter de flammande känslornas våg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
