- Project Runeberg -  Om den praktiska filosofiens föremål religionen, sedligheten och rätten /
16

(1870) [MARC] Author: Hans Edfeldt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

eller vinner sitt inträde i vår verld samt sin högre utveckling inom
henne genom de förnnftiga viljornas samverkan. Samhället, som
ursprungligen lefver i menniskan eller bestämmer hennes förnuftiga ande,
kan visserligen vinna en viss grad af aktualitet i och för menniskorna,
medan de ännu framstå såsom blott instinkt eller kännande, ty
samhället innehålles i deras instinkter och känslor och är verksamt för att
gifva en viss form och ledning åt deras lif; men sin egentliga tillkomst
till oss vinner dock samhället endast för så vidt menniskornas
förnuftiga viljor rikta sig på samhällets väsen, omfatta detsamma och
bidraga till dess upprättande i vår verld. Ofverhufvud måste det gälla,
att företeelsen eller det sinliga får en viss form och modifikation
genom det förnuftigas eller väsendets närvaro och verksamhet i detsamma,
och på samma sätt får men niskans lif och hennes krafter en viss form
och riktning, oberoende af viljan, deraf att de högre väsendena bestämma
henne och hos henne äro verksamma. En följd häraf år äfven, att
hon såväl praktiskt som teoretiskt utvecklar sig till en viss grad med
naturnödvändighet, ty grunden till denna utveckling är de högre
väsenden, som innehållas i henne. Och äfven då viljan inträdt blifver
hennes frihet, om icke positivt bestämd, åtminstone begränsad af dessa
väsenden, såsom i allmänhet äfven af det högre lif, som blifvit aktuelt
inom slägtet.

De moraliska personligheterna åter eller samhällena äro dels
privata och dels publika, då vi afse arten af de material, hvilka de
genom sin verksamhet bestämma. De högre väsendena och sålunda
äfven samhällena äro verksamma i förhållande till menniskan. Men det
verksamma väsendet måste äfven stå i förhållande till ett objekt eller
material, hvarpå det verkar, eller som det med sin verksamhet förändrar,
beberskar och ordnar, och utan ett sådant yttre eller material är en
verksamhet icke tänkbar. Detta material måste, så vida det af
väsendet skall kunna bestämmas, på något sätt, omedelbart eller
medelbart, vara innehåll hos väsendet och vidåre potentielt, bildbart eller
bestämbart. Privat är nu samhället, om det till sitt material har dev
sinliga krafter, som omedelbart bestämma dess fysiska medlemmar, men
publikt, om materialet är de aktuelt personliga väsenden, moraliska
eller fysiska, soro lefva i detsamma, och hvilka vid realisationen af sina
specifika ändamål träda i yttre förhållanden till hvarandra. De förra
förverkliga eller hafva till ändamål sedligheten, det sinligas
bestämmande till organ eller till medel för förnuftet, och detta i större
omfattning än som år möjligt för den enskilda menniskan för sig
betraktad. De senare deremot verka för juridiska rätten eller bestämma och
upprätthålla de yttre förhållandena mellan sina aktuela medlemmar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:03:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ehprakt/0018.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free