Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mänskligheten på vandring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
blir immun mot dem tack vare ett grymt och
förfärligt urval, skola nya härskaror alltid uppstå ur
dessa mikroorganismer, som funnos i världen innan
människan fanns till och som skola finnas här sedan
hon har försvunnit.
Sedan människan har försvunnit? Skall hon då
försvinna en dag och denna planet aldrig mera se
en skymt av henne? Är det målet för alla
människosläktets vandringar? Gud själv tiger på denna punkt,
fastän några av hans profeter ha givit oss livliga
skildringar av denna yttersta dag då jorden skall
förintas. Ej heller ger vetenskapen, trots dess
radiumfunderingar och försök att analysera materiens
yttersta natur, något annat besked än att mänskligheten
skall dö ut. Så långt mänsklig kunskap räcker ha
naturlagarna universell giltighet. Element reagera
under vissa oföränderliga villkor. Ett av dessa villkor
är temperaturen. Vare sig i laboratoriets provrör eller
i naturens verkstad, försiggå alla organisk-kemiska
reaktioner endast inom en viss begränsad värmegrad.
Människan, denna kortlivade varelse, är ömkligt
beroende av temperaturen, stöder sin korta dag på
termometern. Bakom henne ligger ett förflutet då det
var för hett för att hon skulle kunna existera.
Framför henne ligger en framtid då det kommer att bli
för kallt för henne att existera. Hon kan ej lämpa
sig efter denna framtid, emedan hon ej kan ändra
naturlagarna, emedan hon ej kan ändra sin egen
konstruktion eller de molekyler varav hon består.
Man borde lägga på minnet följande rader av
Herbert Spencer och som kanske innehålla den vildaste
20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
