- Project Runeberg -  Skjutsgossen /
299

(1929) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Ivar borde egentligen ha ett dubbelt straff för det han
narrat oss båda — men, söta pappa, låt oss vara
ädelmodiga! Säg att pappa förlåter honom av hjärtat, och
jag skall göra så med, ty, i djupaste förtroende, jag är
ändå nog mycket pappas dotter att hellre heta fru
Bor-genstjerna än fru Borg.»

»Nå, för din skull då, Amelie» — överstelöjtnanten var
belåten att giva det vackra draget av en far försonad
genom en älskvärd dotters böner — »för din skull, ehuru
skämtet både nu och vid lysningen var både för elakt
och för skarpt, säger jag likväl än en gång amen . . .
eller vad har du att anföra, Sofie?»

Överstelöjtnantskan, som nyss suttit liksom på
glödande kol, kände sig vid detta vädjande förflyttad till
himmelens förgårdar. »Ack, kära Dressen, min vän, jag
tänker att dina barn, liksom jag, förstå att uppskatta värdet
av ett sådant ord!»

»Ja, det göra vi alla — det vore skam annars!» utbrast
assessorn. »Vårt amen svävar från hjärtat till glaset!»
Han upplyfte sitt.

»Frid och försoning!»"sade Borgenstjerna.

Överstelöjtnanten nickade, och glasen sammanstöttes.

»Ännu en skål, mitt herrskap!» uppmanade assessor
Wirén. »Fyllen edra glas för det nygifta parets framtida
lycka! Lika hjärtligt som von Gösse — gud välsigne den
hederssjälen . . . kroppen ville jag säga — menade med
sina ’blygsamma sippor’, vilka han tillägnade unga
hennes nåd, Ivars nuvarande hustru, lika hjärtligt tillämpar
nu jag hans klassiska ord därur på er bägge. I ären ju ett!»
Och glädligt deklamerade Wirén:

»Ja, må till slut, gudomliga,

Er trohet så tillsamman viga
Förutan svartsjukans dystra sorg
Lik Fritiof med sin Ingeborg!»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:55:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/efcskjuts/0301.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free