- Project Runeberg -  Skjutsgossen /
281

(1929) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

halva matsäcken krossad genom hennes och Minas
omarm-ning och knäfall: ost, gåsbröst, ägg, kycklingar, tårtor
och vetebullar . . . allt om vart annat!

»Jo, damerna ha packat förträffligt!» sade
Borgenstjerna, som nu kom lagom för att i sina armar mottaga sin
rodnande hustru och bry henne för den oreda, hon
tillställt för den ordentliga fru Lamm.

»Söta Mina, förlåt mig!» bad Amelie blidkande. »Jag
rådde ju ej för att jag var så upprörd.»

»Upprörd, hm! Du kunde ha låtit matsäcken ligga
som jag lagt den — men inte är det värt att tala om den
snön som föll i fjor. Gå nu bara in och låt mig ställa ihop
det ensam!»

Borgenstjerna ville artigt hjälpa till att plocka upp
förödelsen, men han fick en så tillrättavisande blick, att
om det varit den beskedliga magister Lamm som den
träffat, hade han säkerligen stått som en tuktad skolgosse.
Borgenstjerna visste bättre råd; han tog sin unga fru
under armen och hastade in.

Men de, som nu fingo alla händer fulla med göromål,
det var överstelöjtnantskan och fru Lamm, innan
matsäcken åter kom i stånd medelst tillökningar och
förbättringar. Överstelöjtnanten gick smått svärjande omkring,
emedan man aldrig kom sig ut, Borgenstjerna såg efter
påpackningen av vagnarna och Amelie grät i sin lilla
flickbur. Äntligen då klockan slog tre, satt mamma med
Amelie i nya vagnen samt överstelöjtnanten och hans
måg i den andra.

»Gud välsigne dig, min rara, snälla Amelie! . . . Tack
för alla roliga stunder vi haft tillsammans!» Mina stod på
fotsteget och lutade huvudet in i vagnen mot Amelies
bröst.

»Ack, söta Mina, jag glömmer dig aldrig; du har alltid
varit en vän i nöden. Var det för mamma också nu, sedan
hon icke mera har mig!»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:55:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/efcskjuts/0283.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free