- Project Runeberg -  Skjutsgossen /
272

(1929) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

överströmmande giftermåls-annonserna i tidningarna,
och bli genast övertygade att ingenting är vanligare, än
att en fröken gifter sig med en hederlig borgare.»

»Och Borgenstjerna är dessutom adelsman, kära
Dressen», inföll överstelöjtnantskan, som nu först vågade lägga
sin röst till, »och jag är övertygad, att han aldrig mera
kallar sig garvaremästare.»

»Ack, pappa, dyra, älskade pappa, gästarna börja
komma!» utbrast Amelie ängsligt och ilade med en
bönfallande rörelse till sin far. »Ack, pappa, låt mig få gå ut och
ta mot gratulationerna . . . Herre gud, jag hör redan
Minas röst!»

»Stå, flicka — här blir inga gratulationer!» sade
överstelöjtnanten åter i häftig vrede. Åsynen av Amelie, som
han ännu icke haft tillfälle att sysselsätta sig med, retade
honom till ett nytt utbrott. »Stanna... jag går själv
ut!» Hans ögon gnistrade av den inre striden, så att
Amelie drog sig undan.

Då gick Borgenstjerna åter fram och förde sin halvt
motsträvige svärfar till ett fönster. »Tillåt mig säga min
tanke!» yttrade han med tonvikt. »Det är den att, för
svärfars egen heder och till förekommande av alla rykten,
bästa partiet är att icke alls visa någon överraskning
över en sak, som borde vara fadern framför alla bekant.
Överstelöjtnant Dressen eger dessutom på sin ort det
anseende, att hans ord utgöra en trosbekännelse.
Fördomarnas tid har gått till vila; då en adelsman talar som en
liberal man, blir han hyllad — och de åhörare, som i dag
väntas, skola häpna över den nya åsikt, vilken svärfar,
efter deras förmodan, bifallit för att giva ett ädelt exempel
på framåtskridandets makt.»

»Fan ock! Jag . . .» Men här blev gästernas skrapande
för bullersamt. Fru Dressen vred händerna av ångest, ty
hon visste ej antingen hon fick taga mot de främmande
eller icke.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:55:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/efcskjuts/0274.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free