- Project Runeberg -  Skjutsgossen /
250

(1929) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

fänga, att hon aldrig fattade känslan att vilja behaga
och ännu mindre visade den i handling.

Fattig och tidigt i saknad av föräldrars ömhet och
omvårdnad, levde Virginia bland främmande, uppfyllde
utan motsägelser vad man av henne begärde och
älskades för sitt saktmod och sin beredvillighet, utan att älska
någon tillbaka eller själv någonsin ha erfarit behovet
att älska. Hon kände sig icke olycklig och visste ej att
det kunde vara annorlunda, ty hennes isiga väsende var
icke följden av kännbara förluster eller elak behandling.
Det var hennes natur, vilken ännu ej genom något
starkare intryck blivit rubbad ur sin jämvikt. Mot fattiga
personer visade hon i handling en känsla, som aldrig
röntes i ord. Genom försäljning av sina vid lediga stunder
förfärdigade broderier blev hon i tillfälle att ofta göra
gott, men aldrig såg man henne rörd vid deras rörelse,
som hon tjänat. Hon tycktes vara belåten med att hjälpa,
men hushållade strängare med ett vänligt ord och en
vänlig blick än en girig med sina styvrar.

Under sin konfirmationstid levde hon alldeles för sig
själv. Hennes inre värld var hennes egen tillhörighet.
Dit fick ingen blicka. Och vilka rörelser och beslut än
kvarblevo efter denna tid i hennes själ, blev hon sig
likväl till det yttre lik: kall, lugn, otillgänglig för alla
intryck.

Sådan fann henne Wirén, och hänförd av sin kärlek
friade han, utan att taga olikheten av deras lynnen i
övervägande. Virginias fosterföräldrar tillrådde henne,
då hon en gång i alla fall borde gifta sig och kanske bättre
parti icke mera bjöds, att mottaga anbudet; och Virginia,
som alltid funnit dem förståndiga och rättsinniga, följde
rådet. Wirén fick hennes löfte om tro och kärlek, och hon
tänkte också hålla det så mycket hon förmådde.

Under loppet av det första året efter hennes äktenskap
var hon även fast övertygad om att hennes make var

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:55:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/efcskjuts/0252.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free