Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hört det namnet förr! Det far för minnet — men det är ej
möjligt. Jag har aldrig haft någon bekant, som hetat så.»
Under dessa betraktelser återvände han till hytten
för att rådfråga sin hustrus minne, men Amelies skrik:
»Åh nej, men, pappa då, få vi ej nu rå om hytten en liten
stund!» förmådde honom att gå därifrån och invänta sina
fruntimmer på akterdäck.
I ett av de gröna soffornas hörn satt mannen »utan
titel» med sin son på ena sidan och hunden på den andra.
En uppslagen bok låg på hans knä.
»Nå, det var ypperligt — det går som beställt!» tänkte
överstelöjtnanten och närmade sig med ett artigt: »God
morgon ... vi tyckas kunna vänta ett gynsamt väder i
dag.»
»Det ser så ut!» svarade den främmande, i vilken
läsaren förmodligen från början anat vår gamla
bekantskap, skjutsgossen från Svarteborg, om vars senare
händelser vi få orda vid ett mera lägligt tillfälle. Nu sågs han
hövligt besvara överstelöjtnantens hälsning, utan att
likväl visa någon benägenhet för fortsättande av det
inledda samtalet.
Men överstelöjtnanten var av olika tanke. Han tog
plats på samma soffa och försökte leka med gossen, men
denne syntes obenägen till förtrolighet och lutade sig
tätt intill fadern.
»Det måste vara bra svårt att ha en så späd
reskamrat med sig . . . Det är förmodligen en son?»
»Ja, det är det.
»Icke över fyra år, tror jag?»
»Han har fyllt fem.»
»Verkligen — jag trodde icke det. Lille gossen ser
sjuklig ut.»
»Han är så också tyvärr.»
»Min herre är då kanhända för närvarande stadd på
resa till något bad?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
