- Project Runeberg -  Skjutsgossen /
47

(1929) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ett till det yttre likartat öde slöt dem snart ännu
närmare tillsammans. Ivar förlorade inom loppet av två
år både mor och far, och stående alldeles ensam i världen
med sitt varma, ofta för honom själv ofattliga hjärta,
kände han stundom en trängtan, en tomhet, vilken
Dianas vänliga smekningar ej förmådde fylla eller läsningen
av hans böcker förskingra. Men besökte han då Leopold
och gjorde med honom efter slutat dagsarbete en
vandring utåt Gustavsbergstrakten, blev det honom bättre,
ty Leopold var också ensam i världen, och de förstodo
varandra, trots olikheten i deras lynnen och
bildning.

Den senare jämnade sig dock omärkligt efter hand, ty
Ivars goda huvud och medfödda stolthet tilläto honom
ej att lämna sig för mycket efter sin vän. Och vad seder
och ett städat uppförande beträffar, så var Borgenstj
ernås — såsom han nu ofta kallades — blygsamma väsende
och rena hjärta lika goda vägvisare för det passande som
Leopolds ytligt vårdade morsuppfostran.

Emellertid försvunno lärlingsåren.

Leopold hade lämnat Uddevalla för att avgå till
Göteborgs gymnasium, och därifrån skrev han icke sällan
till Ivar, vars högsta fröjd var att erhålla och besvara
vännens brev.

Men tiden var nu inne för Ivar att taga ett nytt och
bestämt beslut för sitt framtida liv, och ehuru mäster
Brun på allt sätt sökte övertala honom att kvarbliva
såsom gesäll med hopp om framtida kompaniskap, hade
dock hans länge närda ovilja mot husets små
obehagligheter stadgat den övertygelsen, att dessa i längden
skulle försämra hans i sig självt ej särdeles lätta och
friska lynne. Och således underrättade han mästaren
om sitt oåterkalleliga beslut att först företaga den
vanliga gesällvandringen och sedermera fästa sig på annan
ort. Madam Bruns gnat hade utledsnat honom vid Udde-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:55:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/efcskjuts/0049.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free