Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[- Rosa-]{+Rosa+} ryste tillsamman; hon tryckte brefvet
stum till sina läppar; men med Garbens namn
vaknade åter den qväfda stormen i het)nes
inre. —"Ack, bästa, goda farbror Ling !*’
sade hon med vek, darrande röst, och tryckte
innerligt den gamle vännens hand mellan si*
iia egna, ”jag dör om de slita mig ifrån
honom; men huru kan jag lefva och dagligen
i pappas aftärda drag läsa hans sorg och ty*
*ta förebråelser!"
"Hör mig, kära barn," yttrade professorn,
i det han lugnt påtände pipan och aftog
glasögonen. "Det har ingen fara med din fars
sorg, ej heller med hans ädelmod och
försakelse. Det der begriper jag alltsamman. —
Det var ett för tillfället lämpadt medel, att
få dig att ge vika af egen vaknad pligt och
barnslig kärlek. Jag betviflar för ingen del,
att din lycka ligger din far närmast om
hjer-tat; men som han icke känner din kärlek,
tror han att den borde befästas genom din
förbindelse med Garben, och anser således
billigt att för ändamålet begagna hvarje
medel, som kan leda dit, på saiiima gång
deu-na lycka upphjelper lians egen förlorade
kredit. Detta är ock ej att undra på; ty for
en man n sina bästa och kraftfullaste år är
ett sådant overksamt lif den tyngsta, mest
tryckande bÖrda, framfor allt då han har en
stor familj. Men lugna dig nu! Vare
långtifrån din gamle vän att ingifva dig någon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
