Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[- Mannerstedt-]{+Mannerstedt+} fattade sig genom en af dessft
starka ansträngningar, hvaraf bans själ var
mäktig, då nödvändigheten bod honom att
lägga band på sina känslor. "Förlåt mig," bad
han sakta, nästan blygt, "jag blef så förvånad*
Jag har icke varit ute på flera dagar; jag
hade ingenting hört/’
"Nej, det syns nog,” menade professorn
med ett betydelsefullt småleende. ”Herr
Mannerstedt har således ännu icke gjort sitt
af-skedsbesök i Widenska huset?”
"Ack nej! Jag hade sparat detta till sist;
men nu lärer jag väl icke kunna hoppas att
träffa någon af familjen, hvilket
sannnerli-gen blir ganska bittert för mig, som i detta
hus rönt så många prof af välvilja och
godhet.”
"Fruntimren, åtminstone Rosa, träffas nog/’
yttrade professorn likgiltigt. ”Jag skulle
baf-va bedragit mig på henne, om bon dukade
under, eller ens svigtade, vid ett sådant slag
som det ifrågavarande. Nej, jag tror, att
hon är temligen lugn; ty hon har ett mildt
och jemnt lynne, just ett sådant, som jag
innerligt Önskar till Gud, att alla qvinnor
måtte hafva. Då skulle de icke plåga sina
män-tier, under motgångens dagar, med pip och
jemmer, öfver hvad som ändå icke kan
hjel-pas. Hennes fru mor deremot hör just till
det allra vanligaste slaget, och jag gissar, att
hon nu som bäst är i strid med dåningar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
