Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fann sig föranlåten att för några månader lefva skild från
den yttre verlden och att han för nämde ändamål icke kunde
finna någon mera passande plats än denna. Vidare skulle
jag tillägga, att som vi äro fattiga och kunna behöfva en
reel förtjenst, drogo vi ej i betänkande att ingå på hans
begäran, hvarefter herrn, sedan han betalt en summa penningar
i förskott till inköp af hvarjehanda förnödenheter och anbefalt
den allra strängaste tystnad, reste härifrån och återkom
efter några veckor med tvenne fruntimmer i stället för ett.
Derpå lemnade han oss åter med försäkran att vara till baka
om två månader.»
»Godt, godt, min gubbe! Hvad svarar nu hans vördighet
på det? Jo, han säger precist så här, det vill jag dö på:
’Kors, är han topp rasande, herr fältväbel, som trasslar in
sig i sådana historier? Det der kan, sanningen att säga,
komma att stå honom dyrt: ett odöpt barn och ett lik i
huset, om hvilket man hvarken ’vet hvarifrån det är eller
hvem det tillhör! Men naturligtvis kan jag hvarken döpa
eller begrafva, så länge jag ej känner något namn/ ... och
så vidare.»
»Gud, förbarma sig!» sade fältväbeln, helt uppskakad
genom sin hustrus skarpsinnighet. »Herre Gud, styr allt till
det bästa . . . Ännu, kära Rebecka, kan det bli godt. Det
är ej sagd t, att det skall gå så bedröfligt som du förutsäger,
Hon är ju icke död än, intet barn hafva vi hört af och herrn
kan vara här denna afton. Han bad mig så tillitsfullt vid
afskedet, att ej vara bekymrad i något afseende: han skulle
draga försorg om allt. Dessutom, mor, glömmer du, att vi
ha jungfrun: hon skall veta hvem hon tjenar och hvarifrån
de äro. Jag vill i ^tlla fall taga fram korten igen för ro skull
och se hvad de förmäla om saken.»
»Ja, trösta du dig med dem, min gubbe», inföll fru
Kramer, »och måtte de lemna dig förhoppningar, som icke
svika! Jag går till köket.»......
Fru Kramer begaf sig bort med sina spritärter.
Vid köksspisen stod ett fruntimmer och tillsåg att en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
