Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tjugonde kapitlet.
Mötet på vägen. Fru Brnnsbergs finesser. En
obehaglig öfverraskning.
Det var i slutet af mars som Lavinia
lem-nat Rosenborg. Nu stod maj i grönklädd skrud,
och ännu hade icke ryttmästaren fått detbref,
som underrättade honom om tiden för hans
hustrus hemkomst.
Julias lif, som verkligen sväfvat på sista
hårstrå’t, hade väl blifvit räddadt, men
tillfrisknandet gick, i följd af de beständiga
omvex-lingarne i den unga fruns lynne, så ytterst
långsamt att Lavinia såg vecka efter vecka
förgå utan att ens våga nämna om hemresan.
“Den minsta oförsigtighet,“ hade doktorn
flera gånger sagt, “kan återkasta henne i
samma fara. Hon måste behandlas med
utomordentlig varsamhet. “
Vid dylika utlåtelser behöfdes det Lavinias
hela välde öfver Rudolf att få något slags makt
med honom. Han var halft ursinnig vid blotta
föreställningen att någonting kunde hända, och
att det bestämdt skulle hända tusen
oförutsedda saker, ifall Lavinia öfvergåfve dem, det
visste han förut, och han var ej lugn längre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
