Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 14. Scener från undra och öfra regionerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sann bettre hållit sina läppar slutna än uttalat
så fåvitska ord.
“Nå, min bäste herr fältväbel, jag är just
nyfiken att veta hvad som i det fallet skulle
hända?“
Men huru nyfiken den värda frun var,
måste hon ändock beqväma sig att vänta på
fortsättningen, tills hennes stjerna lyste klarare
än i närvarande ögonblick, då en af de
elfva-tusen omständigheter, som alltid äro tillreds
att lägga sig i vägen för älskande hjertan,
gjorde slut på sammankomsten. Och allt kom
sig deraf att fältväbeln såg genom fönstret.
Om han ej velat hemta mod från “vår
Herres friska luft“, skulle kanske bekännelsen
i häpenheten undsluppit hans läppar, innan en
af de der fatala “elfVatusen“ hunnit sätta punkt
framför den hederlige mannens små kommata...
Medan detta tilldrog sig i undra
regionerna, satt Rosenborgs unga
herrskarinnaframför pianot i salongen.
Det var redan för skumt att se noterna,
och hennes musik i närvarande stund bestod
endast af fria fantasier, ur hvilka slutligen en
gammal skön folkmelodi uppdykade. Lavinia
lät sin vackra och mjuka röst blanda sig med
dessa toner, och de på en gång vemodsfulla
och lefnadsfriska orden gjorde godt i hennes
hjerta och fyllde det med dessa innerliga
känslor, söm så lätt uppvakna vid ljudet af de äkta
nordiska tonerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
